Hoppa till innehåll
Framsida rapport: Radiovågor från 5G-basstationer

Radiovågor från 5G-basstationer

Under de närmaste åren kommer den femte generationens mobilnät (5G) att byggas i Sverige. 5G möjliggör förbättring och effektivisering i samhälle och industri, samt bättre och snabbare uppkoppling för konsumenter. IT&Telekomföretagen har tillsammans med medlemsföretag tagit fram information till myndigheter, kommuner, fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och allmänheten om de förväntade nivåerna av radiovågor från de nya 5G-basstationerna.

5G är en vidareutveckling av dagens mobilsystem. Radiosignalerna är av samma typ som tidigare generationer, exempelvis 4G, och samma säkerhetskrav gäller. Enligt Världshälso­organisationen (WHO) så finns det inte någon känd hälsopåverkan med de internationella gränsvärden som tillämpas i Sverige. Folkhälsomyndigheten skriver på sin hemsida att ”Utifrån dagens kunskap om radiofrekventa elektromagnetiska fält ser inte forskarna att 5G och de specifika frekvenser som används skulle innebära en risk för hälsan”.

I alla mobiltelefonsystem finns det basstationer, som med radiosignaler sköter kommunikationen med mobiltelefoner och annan uppkopplad utrustning. Basstationernas antenner, som både sänder ut och tar emot radiovågor, är installerade i master, på hustak, på fasader och andra lämpliga platser. Den maximala utsända effekten från en antenn varierar beroende på hur stort område som ska täckas, från mindre än 1 watt för små basstationer i inomhusmiljö upp till omkring 200 watt för större basstationer.

De gränsvärden som tillämpas i Sverige genom allmänna råd från Strålsäkerhetsmyndigheten är desamma som de som rekommenderas inom EU och av WHO. Mobilteleoperatörerna ansvarar för att säkerställa att basstationsutrustningen (antennerna) installeras så att radiovågornas intensitet inte kan överskrida myndigheternas gränsvärden någonstans där allmänheten kan vistas.

I bostäder och på platser där allmänheten vistas är nivåerna av radiovågor från basstationer normalt avsevärt lägre än gränsvärdena. Endast nära antennerna kan gränsvärdena överskridas. I sådana områden, kallade ”driftzoner”, ska allmänheten inte kunna vistas och antennerna monteras därför på platser där allmänheten inte har tillträde. Ett vanligt exempel i städer är antenner som placeras på kanten av hustak, vilket innebär att det är omöjligt för allmänheten att vistas i antennens driftzon. För de som i sitt arbete behöver passera eller vistas inom driftzonen gäller särskilda bestämmelser.

Samma krav som gäller för annan radioutrustning, till exempel nuvarande mobilsystem (2G, 3G, 4G), gäller också för 5G. Strålsäkerhetsmyndighetens gränsvärden omfattar de frekvensområden som kommer att användas för 5G.

5G-antennerna kommer i första hand att placeras där det redan finns mobilantenner, men det
kommer i vissa fall att behövas nya placeringar för att säkerställa tillräcklig täckning och prestanda. Radiovågorna från 5G kommer att vara på liknande nivåer som från nuvarande mobilnät, och den totala nivån i bostäder och på allmänna platser kommer fortsatt att vara långt under gränsvärdena.

I detta dokument, klicka på bilden nedan, ges exempel på driftzoner för olika typer av förväntade 5G-installationer.

Framsida rapport: Radiovågor från 5G-basstationer

Dan före dan: Engagemanget för jämställdhet – en dimridå?

Det pratas, på förekommen anledning, en hel del om att lägga dimridåer i dessa dagar. Att avleda uppmärksamheten från det som verkligen pågår och har faktisk betydelse. Att med diverse utspel dölja besvärande fakta.

Imorgon är det den 8 mars och internationella kvinnodagen, sedan 1978 med på FN:s lista över högtidsdagar och ett tillfälle att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Många kommer imorgon att göra just det. Många kommer också att ta tillfället i akt att berätta om och lyfta fram sitt personliga, och sina företags och organisationers, engagemang för jämställdhet, mångfald och inkludering. Gott så. För att lyckas genomdriva förändring – oavsett område – krävs engagemang i frågan från företagsledningen. Detta bekräftas i rapporten Visionen om jämställdhet (Julia Larsdotter och Matilda Nehlmark 2016), en fallstudie om vilka medarbetare som deltar i jämställdhetsarbetet i några av de företag som varit med i förändringsprogrammet Womentor. En Vd och ledning som visar riktning är väsentligt för att kunna driva ett verkningsfullt jämställdhetsarbete, konstaterar författarna. Det de också konstaterar är att detta ändå inte räcker särskilt långt i sig. De som bär ansvar för att implementera jämställdhetsplanerna och leverera på målen är nämligen mellancheferna, och där brister kedjan ofta. Mellancheferna saknar i många fall en tydlig vision uppifrån, och i de flesta fall kunskap och incitament för att verkställa planerna som de – i brist på just detta – har en benägenhet att tolka som rekommendationer snarare än affärsmål. De vet helt enkelt varken riktigt varför eller hur jämställdhetsarbetet ska bedrivas, vilket rapportförfattarna menar kan förklara att könsfördelningen i branschen är i stort sett oförändrad trots att engagemanget för jämställdhet ser ut att ha ökat ordentligt på sistone. Rapporten Women in the Workplace (McKinsey&Company och Lean In) visar samma sak: mer än 75 % av VD:arna på 130 utvalda företag säger sig ha med jämställdhet bland sina topp tio affärsprioriteringar, men könsfördelningen i de största företagen förändras inte. Innan du avfärdar den amerikanska studien baserat på just det – att den är amerikansk och vi ju är så väldigt mycket bättre här i Sverige – gör ett litet provtryck på ditt eget företag med hjälp av fyra frågor baserade på slutsatserna i rapporten:
  1. Tror dina medarbetare (eller du själv) på allvar på att er jämställdhetsplan kommer att göra jobbet?
  2. Märks jämställdhetsmålen i vardagliga handlingar på jobbet?
  3. Uppmärksammar medarbetare på din arbetsplats öppet när de stöter på beteenden eller språkbruk som är könsdiskriminerande eller bygger på fördomar om hur män/kvinnor är?
  4. Får de operativa cheferna hjälp med att verkställa jämställdhetsplanen? Incitament? Premieras och uppmärksammas chefer för att de uppnår eller närmar sig jämställdhetsmål?
Kan du ärligt svara ja på samtliga? Grattis, det verkar som om ditt företag tar jämställdhet på allvar! Är svaret nej på någon eller några av frågorna? Grattis, nu har du identifierat något konkret att arbeta med för att visa att ditt företag tar jämställdhet på allvar! Jag tror inte att någon majoritet av det engagemang för jämställdhet som vi kommer att få höra om imorgon är några dimridåer i egentlig mening – mycket av det är nog äkta. Men för att engagemanget också ska leda till verklig förändring krävs mer än det de flesta hittills gjort och sagt. Det krävs att vi som inte är framme än följer de företag som visat vägen genom att våga titta lite närmare och gräva lite djupare i våra egna organisationer, i vår kultur, i vårt agerande. Och inte minst i vad vi i praktiken premierar, eftersom det är detsamma som vad vi verkligen prioriterar. Det kommer vara lite svårt och lite jobbigt, men bara gör det. In i dimman nu – och skingra den!