Nätoperatörernas roll görs omöjlig

Den senaste tiden har vi haft flera uppmärksammade fall i Norden, där upphovsrättsföreträdare via olika domstolar tvingat operatörer att, i det senaste fallet under hot om vite, stänga av uppkopplingen till en kund. Det är fullkomligt oacceptabelt. Vi operatörer driver en infrastruktur. Att tillhandahålla en transportmöjlighet mellan två punkter är kärnan i verksamheten. Dessa tjänster gör att industrin, tjänstesektorn, stat, kommuner och landsting – det vill säga hela Sverige! – fungerar.

Vi operatörer driver en infrastruktur. Att tillhandahålla en transportmöjlighet mellan två punkter är kärnan i verksamheten. Dessa tjänster gör att industrin, tjänstesektorn, stat, kommuner och landsting – det vill säga hela Sverige! – fungerar.

Alla blir vi i allt större utsträckning och ökande takt beroende av internet. Detta i en omfattning som vida överstiger det beroende vi för 30 år sedan hade av Televerkets telefoner, och för tio år sedan av mobiltelefoner och personsökare.

Den största skillnaden är att vi med internet kan nå alla samtidigt. Inte fem personer i ett konferenssamtal, inte tusen personer på en mejllista, utan alla. Samtidigt. Nyttoeffekten av detta är obestridlig och syns överallt i samhället. Och snart kommer också ”prylar”, sensorer och styrinstrument vara uppkopplade, till nytta för miljö och Sveriges konkurrensförmåga.

Dessa ökade kommunikationsmöjligheter bidrar till att frågan om operatörernas roll blir allt viktigare. Därför måste den debatteras nu, innan nya lagar och regleringar gör vår roll omöjlig.

Här är det viktigt att poängtera att det är den som använder ett transportsystem som är skyldig att se till att alla tillämpbara regler följs. Det är en självklar och allmänt accepterad rättsprincip. Varför skall inte den gälla på nätet? Kör du bil måste du ha säkerhetsbälte och en besiktigad bil. Skickar du ett paket med farligt gods måste det märkas. Var och en tar ansvar för sina egna handlingar. Som komplement till egenansvaret har staten kontrollsystem. Tullen granskar post, Polisen gör fart – och nykterhetskontroller och rättsväsendet beslutar om hemlig teleövervakning eller hemlig teleavlyssning.

Operatörer är inte en myndighet och har inte har något myndighetsliknande ansvar. Att lagar och förordningar följer med in i den elektroniska världen är de rättsvårdande myndigheternas ansvar. Att tvinga operatörerna att ta det juridiska ansvaret för vilken trafik som är tillåten skulle medföra oöverskådliga effekter.

Ansvarskravet på operatörer kompliceras ytterligare av att kunder som hyr transportkapacitet ofta säljer den vidare. Kunden blir återförsäljare av operatörens transporttjänster. Stänger man som operatör i det läget av en kund drabbas i värsta fall tiotusentals slutkunder. Varje sådant ingrepp kan få ödesdigra konsekvenser för såväl företag som samhället i stort, och effekterna är dessutom fullständigt omöjliga att förutse.

Mest olyckligt är att vissa vill tvinga oss granska våra kunder. Om trenden fortsätter tvingas vi se till att varje kund uppfyller hårt ställda etiska, moraliska och affärsmässiga krav, som leder till en byråkrati. Låt oss slå fast det här och nu – det är fullständigt orimligt att operatörer skall ta ansvar för att granska kunderna innan vi sluter avtal.

Allt detta ger uteslutande negativa effekter. Yttrande- och informationsfriheten undergrävs, kostnaderna för operatörerna ökar med höjda bredbandsavgifter och mindre resurser för oss att bygga ut Internet-Sverige som följd.

Tänk dig att Posten måste ta ansvar för att dess kunder inte skickar ”skadligt” material, att kaféägare måste ta ansvar för gästernas samtal, eller att Vägverket skall ansvara för vad bilisterna gör på vägarna och stänga vägar där brottslingar kan tänkas fara.

”Brottsbekämpningen ska ske ur ett brett och nära medborgarperspektiv. Civilrätten ska vara enkel, tydlig och förutsebar. Människor ska känna att rättsväsendet finns nära dem och finns till för dem, att lagar och regler är rimliga och relevanta och att rättsväsendet fungerar effektivt och rättssäkert.”

Så skriver justitieminister Beatrice Ask i sin ämbetsförklaring på Regeringskansliets hemsida.

Den verkligheten gäller i allt mindre utsträckning internet. Särskilt om den nuvarande politiska och regulatoriska trenden tillåts fortgå.

Kräv ansvar där ansvaret ska utkrävas. Skjut inte budbäraren.

Anne-Marie Fransson, Förbundsdirektör, IT&Telekomföretagen inom Almega
Erik Heilborn, VD, TDC Sverige
Georgi Ganev, VD, Bredbandsbolaget
Jon Karlung, VD, Bahnhof
Mikael Ek, VD, Svenska Stadsnätsföreningen
Niclas Palmstierna, VD, Tele2 Sverige
Ola Norberg, VD, AllTele
Roger Söderberg, VD, BT Nordics
Stefan Trampus, Chef för Bredbandstjänster Sverige, TeliaSonera
Tomas Franzén, VD, Com Hem