Kvotering som arbetsmetod, inte som politisk styrning
IT&Telekomföretagens förbundsdirektör Anne-Marie Fransson ser många lyckade initiativ, men konstaterar att styrelserna och entreprenörsbolagen ligger långt efter.
It-branschen utmålas ofta som extremt manlig, vare sig man pratar om antalet kvinnor anställda i företagen eller representationen i ledning och styrelser. Och tyvärr, visst är det fortfarande en stor manlig dominans – både i företagen och på de utbildningslinjer som utgör branschens rekryteringsbas. Men det är också tydligt att de företag som arbetar aktivt med att ändra könsfördelningen lyckas mycket bra.
Ute i IT&Telekomföretagens ca 1 100 medlemsföretag arbetar omkring 100 000 personer varav cirka 30 procent är kvinnor. Ju mer teknisk yrkesrollen är, desto lägre andel kvinnor, vilket naturligtvis beror på att andelen kvinnor på tekniska högskolor och systemvetenskapliga linjer fortfarande ligger lågt, på cirka 20 procent. Andelen kvinnliga chefer och ledare i våra medlemsföretag är 28 procent, vilket kan jämföras med 35 procent om man ser till näringslivet i stort.
Men erfarenheterna från vårt mentorprogram för kvinnliga chefer, Womentor, visar tydligt att de företag som sätter konkreta och mätbara mål för ökad jämställdhet också lyckas mycket väl. Programmet är inte enbart ett mentorprogram för kvinnliga chefer, utan engagerar även företagsledningen, som alltså sätter mål för det egna jämställdhetsarbete och även deltar som mentorer i programmet. Uppföljning efter förra årets program visar att allt fler företag når sina mål samt att deltagande företag har en högre andel kvinnliga chefer än branschgenomsnittet. Exempelvis så har den mångårige Womentordeltagaren HP 50 procent kvinnor i sin svenska ledningsgrupp. Det går alltså, om man bara vill.
Och det finns många fler företag i branschen som arbetar med goda initiativ: Microsofts DigiGirlz, TechEq som startats av bland andra Tieto och Netlight och Sogetis nätverk för kvinnor i branschen, är bara några exempel på detta. Det finns med andra ord många initiativ där ute, som syftar till att få in fler kvinnor totalt i branschen samt på chefspositioner. Gott så. Men branschens kanske största utmaning handlar nu om att lyfta glastaket och låta kvinnor nå de allra högsta positionerna. Och här verkar engagemanget inte vara lika stort. Siffrorna talar sitt tydliga språk: enbart 12 procent av vd:arna i våra medlemsföretag är kvinnor, jämfört med runt 20 procent totalt i näringslivet.
Andelen kvinnliga entreprenörer inom it-sektorn är förfärande låg liksom i branschens styrelser. På vår speeddating med tänkbara kvinnliga styrelseledamöter var intresset försvinnande lågt – antalet intresserade företag kunde räknas på den ena handens fingrar. Kanske nådde vi inte ut till ägarna med informationen, kanske var tajmingen fel eller så är det helt enkelt så illa att intresset för att öka mångfalden i styrelserna är lågt i vår bransch.
Jämställdhetsminister Maria Arnholm är i vilket fall glasklar: om inte näringslivets aktörer själva visar på konkreta förflyttningar mot en jämnare könsfördelning, kan hotet om kvoteringslagstiftning bli reellt. Så använd kvotering som en intern arbetsmetod – många exempel visar att det går, om man bara vill, och att det ger positiva och synbara resultat. Det är upp till branschens aktörer att välja – agera eller reagera!
Anne-Marie Fransson
Förbundsdirektör
IT&Telekomföretagen inom Almega
Artikeln publicerades i sin helhet på Computer Swedens webbplats 2014-03-11, öppnas i nytt fönster.