Debatt: Kommuner försenar och fördyrar bredbandsutbyggnaden
Ska Sverige klara de högt ställda bredbandsmålen krävs att många aktörer investerar, samverkar och konkurrerar. Svenska kommuners agerande är i sammanhanget helt avgörande, skriver IT&Telekomföretagens Anne-Marie Fransson i Dagens Samhälle idag.
Ska Sverige klara de högt ställda bredbandsmålen och så många som möjligt kunna koppla upp sig till en framtidssäker digital infrastruktur och få tillgång till prisvärda digitala tjänster krävs att många aktörer investerar, samverkar och konkurrerar. Att bygga bredband till alla Sveriges hushåll beräknas kosta över 50 miljarder kronor och det är därför centralt att de investeringar som görs räcker så långt som möjligt.
Sveriges kommuners agerande är helt avgörande här: för att genomföra utbyggnaden i alla delar av landet krävs kommunala bredbandsstrategier som främjar effektiv konkurrens. Vi ser nu en oroande utveckling, där kommuners agerande sätter käppar i hjulet för bredbandsutbyggnaden, genom att både hämma utbyggnaden och sätta konkurrensen ur spel.
Våra medlemsföretag vittnar om fall efter fall där konstruktiva samarbeten avböjs, handläggningsprocesser förhalas, markavtal förvägras och externa investeringar i kommunen avböjs. Som branschorganisation ser vi oss förpliktigade att agera. Att kommuner agerar i strid mot både konkurrenslagen och Konkurrensverkets, PTS och SKLs gemensamma Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet kan få allvarliga konsekvenser – både för våra företag och för Sverige och dess invånare i stort. Osund konkurrens riskerar att drabba kommunens medborgare genom mer begränsad utbyggnad, mindre valfrihet och högre priser på bredband.
I många kommuner fungerar samarbetet mellan privata aktörer och kommun mycket bra. Utmärkande för dessa är att de främjar effektiv konkurrens och har kommunala bredbandsstrategier. Där finns vilja och handlingskraft hos både politiker och tjänstemän, de ger markavtal med skäliga villkor, har resurser att handlägga exempelvis grävtillstånd inom rimliga handläggningstider, är välvilligt inställda till alternativa och mer kostnadseffektiva förläggningsmetoder och främjar konkurrens i och mellan olika bredbandsinfrastrukturer. Dessvärre är detta inte en heltäckande beskrivning av kommunerna.
Vi anser att vissa kommuners agerande, och att det i dessa inte råder sund konkurrens, går emot kommunernas uppdrag och är opåkallat: idag saknas varken kapital eller vilja att bygga infrastrukturen från marknadsaktörernas håll. Regeringen är också tydlig med att den digitala infrastrukturen i första hand ska byggas av marknadens aktörer. Det offentligas roll ska vara att bygga där marknaden saknar kommersiella förutsättningar, att stimulera marknadens investeringar, samt att få dessa att räcka så långt som möjligt.
IT&Telekomföretagen ser med oro på beskrivet agerande. Vi har därför anmält Hässleholms kommun till Konkurrensverket för att de, genom att vägra markavtal och grävtillstånd för nedläggning av fiber i kommunen i syfte att skydda sin egen fibersatsning, utestänger konkurrens från andra aktörer. Vi vill få detta agerande prövat då det har principiell betydelse och riskerar att sprida sig till andra kommuner.
Vi har också föreslagit att relevant myndighet, såsom Post- och Telestyrelsen, ges i uppdrag att säkerställa tillämpningen av konkurrensneutrala villkor mellan kommunalt ägda stadsnät och privata aktörer. Uppdraget inleds lämpligen med att kartlägga situationen i Sveriges samtliga kommuner.
Uppskattningsvis har sammanlagt ca 17 000 hushåll i år aktivt tackat ja till att få fiber från privata aktörer men saknar fortfarande leverans, till följd av att kommuner har nekat markavtal eller inte har kunnat handlägga grävtillstånd. Efterfrågan och betalningsviljan hos medborgarna finns, våra företag är villiga att investera, men kommuner sätter käppar i hjulen. På detta tjänar ingen – varken kommunerna eller dess invånare.
Anne-Marie Fransson
Förbundsdirektör IT&Telekomföretagen inom Almega