Debatt: Nyttja kommersiella mobilnät till blåljus!

Bygg inte nytt – låt polisen, försvaret och räddningstjänsten använda befintliga kommersiella mobilnät. Upphandling via de kommersiella näten är minst lika säkert, mer kostnadseffektivt och ger bättre funktionalitet och kapacitet än om staten bygger ett separat blåljusnät, som skulle stå outnyttjat under långa perioder, skriver tre telekomföretag tillsammans med IT&Telekomföretagen i en gemensam debattartikel.

I juli fick en utredning i uppdrag att föreslå en ny kommunikationslösning för bland annat polisen, försvaret och räddningstjänsten. Dessa så kallade blåljusaktörer använder sig i dag av kommunikationssystemet Rakel, framför allt anpassat för talad kommunikation, långt från det övriga samhällets grad av digitalisering.

Att blåljusaktörerna är i stort behov av en framtidssäker plattform för mobil kommunikation råder inga tvivel om. Därför är det viktigt att detta på bästa sätt täcker de behov aktörerna har i sin samhällskritiska verksamhet. Förenklat står valet mellan att bygga ett nytt separat nät eller att använda de kommersiella mobilnäten, kompletterade med särskilda lösningar med hög grad av säkerhet.

Fördelarna med att nyttja de kommersiella näten är flera:

• Dagens och framtidens kommersiella (4G/5G) mobilnät kan hantera många olika behov från olika verksamheter, och har alla förutsättningar att leva upp till de krav på säkerhet och funktionalitet blåljusmyndigheterna ställer. Ett kommersiellt blåljusnät kan dessutom utformas så att relevanta myndigheter har möjlighet till särskild insyn och kontroll.
• Kommersiella aktörer har betydligt bättre förutsättningar att utveckla nätet. De förbättringar som drivs fram av konkurrens och digitalisering kommer även att komma blåljusaktörerna till nytta. Dagens Rakel är ett tydligt exempel på att ett separat blåljusnät har svårt att följa med i den snabba utvecklingen.
• Att bygga ett nytt separat radionät innebär enorma investerings- och driftskostnader. Post- och Telestyrelsen uppskattar att bara driftkostnaden skulle uppgå till 1,5 miljarder/år.
• En lösning med kommersiella nät kan implementeras betydligt snabbare än att bygga ett nytt separat nät, vilket uppskattningsvis skulle ta minst 5 år.
• Ett separat blåljusnät kommer under långa perioder stå helt eller delvis outnyttjat, vilket innebär ett ineffektivt frekvensutnyttjande. Levereras tjänsterna istället via ett kommersiellt mobilnät kan blåljusaktörernas tjänster prioriteras vid behov och annars användas för annan verksamhet.

Att blåljusnätet upphandlas via de kommersiella näten är alltså minst lika säkert, mer kostnadseffektivt, snabbare implementerat och ger bättre funktionalitet, kapacitet och betydligt mer effektiv frekvensanvändning jämfört med ett separat blåljusnät.

Utredningen ska också se över om blåljusaktörernas framtida kommunikationslösning ska tilldelas exklusivt utrymme i det så kallade 700 MHz-bandet, som regeringen 2014 beslutade ska frigöras till framförallt mobilt bredband i glesbygd. Detta är oroväckande då det skulle ske på bekostnad av nödvändig utbyggnad av mobilt bredband i glesbygden – helt i onödan, då harmoniserade frekvenser för ett framtida blåljusnät finns att tillgå. Det råder således ingen motsättning mellan en auktion av 700-bandet och ett säkert och robust nät för blåljusmyndigheter.

I juli i år bjöd PTS in till auktion av 700 MHz-bandet med ett uttalat mål att förbättra mobiltäckningen i områden där det i dag finns brister. Att en utredare, samtidigt som PTS bjuder in till auktion, får i uppdrag att se över om en lösning för blåljusaktörerna ska placeras i samma frekvensband, är minst sagt märkligt.

Sverige har högt satta mål för tillgången till bredband. 2020 ska 90 procent av befolkningen ha tillgång till bredband med en hastighet om minst 100 Mbit/s. Ska det nås och människor kunna både bo kvar och driva företag utanför städerna är det nödvändigt att så stor del av 700-bandet som möjligt tillgängliggörs för att förbättra tillgången till digitala tjänster i hela Sverige.

Hélène Barnekow, VD Telia Sverige AB

Patrik Hofbauer, VD Telenor Sverige AB

Peder Ramel, VD Hi3G Access AB

Anne-Marie Fransson, Förbundsdirektör IT&Telekomföretagen