En bra vecka för kompetensinvandring är en bra vecka för Sverige

Händelser under två på varandra följande tisdagar nu i december signalerar en vändning i frågan om de mycket skadliga kompetensutvisningarna. Med Migrationsöverdomstolens domar i Danyar- och webbprogrammerarfallen, följda av Ahnborgs-utredningens förslag, kan nu alla eftertraktade arbetskraftsinvandrare som vet med sig att deras arbetsgivare gett dem rimliga villkor känna sig betydligt säkrare på att få stanna i Sverige. Allt detta är resultatet av en kraftsamling av ett antal aktörer, däribland IT&Telekomföretagen.

Migrationsöverdomstolens beslut tisdagen den 12/12 (Danyar-fallet, webbprogrammerar-fallet) betyder i korthet att Migrationsverket framöver måste göra en helhetsbedömning då de handlägger ansökningar om förlängning av arbetstillstånd, eller om beviljande av permanent uppehållstillstånd. Fram till dess hade Migrationsverket etablerat en praxis där minsta fel begånget av en arbetsgivare, tidigare eller nuvarande, ledde till att arbetskraftsinvandraren inte fick förlängt tillstånd – alltså i praktiken utvisades. Detta trots att de i många fall varit etablerade i Sverige med sina familjer i många år, och därtill är starkt efterfrågade av sina arbetsgivare.

I processen att samla in underlag till webbprogrammerar-domen frågade domstolen arbetsmarknadens parter, representerade av Svenskt Näringsliv och Saco, om dessas syn på det i lagen centrala begreppet ”kollektivavtal eller praxis i branschen eller yrket” som ska vara vägledande för villkorens rimlighet. Svenskt Näringslivs svar arbetades fram i samarbete mellan Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsavdelning, Almegas arbetgivar- och näringspolitiska enheter och IT&Telekomföretagen. I yttrandet framhölls bl.a. att icke-kollektivavtalsanslutna anställningsavtal är vanliga i IT-branschen, att innehållet i dessa avtal kan avvika från kollektivavtalen utan att för den skull vara sämre, och att företag därför inte kan betraktas som mindre ansvarstagande endast baserat på att de inte följer kollektivavtal.

Migrationsöverdomstolen citerar i domen Svenskt Näringslivs yttrande, och landar i följande skrivningar där ”helhetsbedömning” är den gemensamma nämnaren:

Arbetsgivare kan rätta till avvikelser för att undvika avslag. Ändringarna måste göras innan Migrationsverket upptäcker dem.
Att rätta till avvikelser bör också omfatta kompensation till arbetstagaren för den period villkoren avvikit från kollektivavtalen.
Avvikelserna får endast ha varit av tillfällig karaktär, överlag ska arbetsvillkoren ha varit goda under anställningsperioden som helhet.
Arbetsgivare som inte har tecknat kollektivavtal får utforma sina villkor på ett sätt som avviker från gällande kollektivavtal så länge som anställningsvillkoren inte är sämre än ”vad som är brukligt inom yrket eller branschen”. Detta kan troligtvis tolkas som att det är möjligt att avstå från att teckna kollektivavtalade försäkringar så länge arbetstagaren kompenseras med högre lön.

Tisdagen därpå, den 18/2, presenterade så Ahnborg-utredningen förslag på lagändringar som i mångt och mycket bekräftar den praxis som Migrationsöverdomstolens dom nu sätter. Ett viktigt tillägg i utredningen är att inte heller mindre fel som arbetsgivaren inte självmant rättat till, ska behöva leda till utvisning.

Kollegorna på Svenskt Näringsliv har uppmärksammat en svaghet i utredningens förslag som kan riskera att låsa tillämpningen av vad som menas med rimliga villkor till dem som gäller kollektivavtal. Det blir en uppgift för oss remissinstanser att se till att detta rättas till inför att en ändrad lag klubbas senare under 2018.

I tillägg återstår nu några till mindre, och en större, uppgift för branscher, politiker och myndigheter verksamma inom migration och integration. En av de mindre uppgifterna är att möjliggöra för dem som under lång tid väntar på förlängning av sina tillstånd att under väntetiden kunna resa ut och in i landet – vilket är viktigt både av professionella och privata skäl. Den större uppgiften består i att snarast reparera Sveriges rykte som talangattraherande nation. Ett rykte som dessvärre fått sig en kraftig törn genom Migrationsverkets tillämpning de senaste åren.

Sammantaget är de beslut och förslag som presenterats de gångna tisdagarna en kraftfull seger för väldigt många människor och naturligtvis för svensk arbetsmarknad och Sverige i stor. Segern är ett resultatet av ihärdig organisationssamverkan där jag förutom Svenskt Näringsliv och Almega gärna lyfter fram Centrum för rättvisa som drivit Danyar-fallet, och Stockholms Handelskammare som genom att på många sätt lyft fram betydelsen av att få till stånd en snabb lösning på kompetensutvisningarna är en viktig och uppskattad allierad i kampen.

Nu gläds vi åt dessa segrar, tar en stunds julledighet och arbetar sedan vidare. Med hopp om ett bättre 2018!