Trafikverket – en svagt lysande stjärna på digitaliseringshimlen

Vid den här tiden förra året var glädjen över den nya bredbandsstrategin stor; regeringen presenterade nya ambitiösa mål för bredbandsutbyggnaden och lovade också att undanröja hinder för marknadens investeringar. Idag framstår det senare som ett tomt löfte, och strategin liknar alltmer en pappersprodukt. Hur ska vi annars tolka att regeringen varken hanterar eller undanröjer det nu sedan länge kända och största enskilda hindret för den så efterfrågade bredbandsutbyggnaden, vilket paradoxalt nog utgörs av regeringens egen myndighet Trafikverket?

Trafikverkets långa handläggningstider för tillstånd att förlägga ledning i väg- och banområde har varit försvårande för bredbandsbyggande aktörer under flera år, och branschens många försök att uppmärksamma såväl myndigheten som regeringen på problematiken och dess konsekvenser har blivit något av en följetong.

I juni i år var antalet ärenden i kö hos Trafikverket närmare 2 000. Bekymmersamt, sa Trafikverket själva och lovade åtgärder som de bedömde skulle innebära ”märkbara förändringar i ärendekön inom 6 månader”. Idag är tillståndsansökningarna i kön 3 000. En mycket märkbar förändring helt klart, men inte direkt i önskvärd riktning.

Lägg därtill handläggningstider på över fem månader, tvetydig och i allra högsta grad personberoende återkoppling på ansökningar, och plötslig återkallning av tillstånd som redan getts utan att ansvar tas för de konsekvenser det får för bredbandsbyggaren eller dess kunder.

Detta samtidigt som bredbandsutbyggnaden i allt högre grad nu flyttar från våra tätorter, där kommuner är huvudägare av vägarna, och ut på landsbygden och glesbygden, där Trafikverket äger vägarna.

Sammantaget utgör regeringens egen myndighet idag paradoxalt nog den största flaskhalsen i den av regeringen efterfrågade bredbandsutbyggnaden. Vi befinner oss nu i ett läge med tusentals bredbandskunder som inte får utlovade leveranser, förseningar av projekt och brist på transparens i tillståndsprocessen som förbrukar resurser för bredbandsutbyggnaden. Aktörer som fått statligt stöd för bredbandsutbyggnad riskerar att bli återbetalningsskyldiga då tillstånd inte handläggs i tid av Trafikverket. De investeringar som regeringen är beroende av för att nå bredbandsmålen och som i ett större perspektiv skapar sysselsättning och är avgörande för digitaliseringen av Sverige riskerar på allvar att hamna i våra grannländer där utbyggnad kan ske smidigare.

Det är uppenbart för mig, som träffat chefer på olika nivåer på myndigheten upprepade gånger under året och som i stort sett dagligen får input från bekymrade medlemsföretag om myndighetens agerande (och icke-agerande), att Trafikverket inte själva ser hur deras agerande de facto hindrar bredbandsutbyggnaden. Att de dessutom saknar insikt i både hur akut och angelägen situationen är, kräver att regeringen nu agerar och gör det kraftfullt.

Som jag sa redan i somras: Att undanröja onödiga hinder är att tydligt och klart peka på Trafikverket och säga: lös problemet och lös det nu! Just nu står en myndighet som missriktat värnar vägkapitalet högre än bredband mellan svenskarna och digitaliseringen. Hur kan regeringen tillåta detta? Det är svårt att få ihop. Och oacceptabelt.