Hoppa till innehåll
Snabbt bredband för sysselsättning och tillväxt i hela Sverige

Landsbygden förlorare – Regeringens bredbandsmål riskerar bli siffertrolleri

Snabbt och säkert bredband är en nödvändighet för varje medborgare och helt avgörande för att människor ska kunna leva och verka i hela landet.
– Människor och stora delar av vårt land riskerar att hamna utanför vårt smarta uppkopplade samhälle och alla dess möjligheter. Det behövs nya bredbandsinvesteringar på 42 miljarder kronor varav 21 miljarder på landsbygden, säger Åsa Zetterberg, förbundsdirektör, IT&Telekomföretagen.

IT&Telekomföretagens nya rapport Snabbt bredband för sysselsättning och tillväxt i hela Sverige visar bland annat att Sverige går miste om 28 000 nya arbetstillfällen och 11,5 miljarder kronor i ytterligare skatteintäkter om inte människor på landsbygden också är uppkopplade med snabbt bredband. Idag har nästan nio av tio hushåll tillgång till 100 Mbit/s i tätbebyggt område men på landsbygden är det bara fyra av tio hushåll.

Landsbygden hindras att följa med in i den digitala tidsåldern

– Det är långt ifrån målet om ett helt uppkopplat Sverige. Och det är en oacceptabel skillnad. En landsbygd utan tillgång till snabbt bredband innebär att människor och företag inte kan existera och utvecklas där som samhället i stort. Nu behövs gemensamma tag för att inte lämna landsbygden ensam åt sitt öde utan snarare stärka dess attraktionskraft. Vi behöver se till att framtidens infrastruktur finns över hela landet till nytta för välfärd, jobb, konkurrenskraft, turism och klimatanpassning, säger Åsa Zetterberg.

– Regeringens bredbandsmål riskerar att bli ett siffertrolleri. Målet, att 95 procent av hushållen och företagen i Sverige ska ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020, kan nås om tätbebyggt område når 100 procent och glesbyggt område endast 46 procents utbyggnad, säger My Bergdahl, näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen.

Nu behövs konkreta politiska beslut

Bredbandsutbyggnaden kan inte ske utan marknadens investeringar men dessa behöver understödjas av konkreta politiska beslut. Under perioden 2014–2018 avsatte staten cirka fem miljarder kronor genom bredbandsstöd, att jämföra med satsningar på traditionell infrastruktursatsning som vägar, järnvägar och sjöfart på totalt 700 miljarder kronor under tio år.
– Det är dags att börja se på den digitala infrastrukturen på samma sätt som den traditionella. Allt annat är ohållbart, säger My Bergdahl.