Hoppa till innehåll
Christina Ramm-Ericson, Näringspolitisk chef TechSverige

Nödvändiga satsningar på bredband, men digitaliseringen behöver växlas upp!

Det är glädjande att se att budgetpropositionen för 2021 tydliggör vikten av en utbyggd digital infrastruktur. Finansiella medel avsätts för bredbandsutbyggnad och regeringen skjuter till 1,4 miljarder kronor under 2021. Det är en satsning över fem år i syfte att påskynda utbyggnaden på landsbygden. Ytterligare 500 miljoner kronor satsas på bredbandsutbyggnaden 2022 och därefter 100 miljoner årligen 2023-2025. Det är en tydlig signal som regeringen sänder ut – att bredband faktiskt är en förutsättning för företagande och boende i hela landet och att Sverige fortsatt ska ha en stark ställning när det gäller IT-användningen och bredband. Det möjliggör en hållbar tillväxt och stark svensk konkurrenskraft. Detta är en fråga som vi på IT&Telekomföretagen drivit länge och just satsningar på investeringar i bredband är också något vi efterlyst i vårt åtgärdspaket för att rusta Sverige för framtiden.

Regeringen har även lyft upp det arbete vi bedriver tillsammans med våra kollegor i Tågföretagen och avsätter visst ekonomiskt bidrag för arbetet med branschöverenskommelsen att förbättra den mobila uppkopplingen på tåg. Därtill lägger regeringen förslag som syftar till att förbättra hur data hanteras och överförs i den offentliga förvaltningen. Dessa åtgärder är så klart välkomna och det är positivt att samordning av den mjuka digitala infrastrukturen inom välfärdssystemet har fått en mer framträdande roll i budgetpropositionen. Men utöver detta är budgeten för nästa år tyvärr inte den kickstart för den digitala omställningen som jag hade trott och hoppats på.

Förvisso finns vissa satsningar på utbildning som tex. fler platser på yrkeshögskolan, korta kurser för yrkesverksamma samt stöd till arbetsgivare för kompetenssatsningar vid korttidsarbete. Men det som saknas är satsningar på digital kompetens! Som vi så många gånger pekat på finns det ett stort behov av såväl kompetens på bredden som på spetsen för att kunna skapa rätt förutsättningar för digitaliseringen.

Även i övrigt lyser åtgärder inom digitaliseringen med sin frånvaro i budgeten. Det tidigare utpekade målet om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, saknar konkreta förslag och medel som kan fungera som en katalysator för att driva på utvecklingen. Det är fortfarande ganska visionära beskrivningar av t ex behovet av en ökad användning av digital teknik inom såväl den offentliga förvaltningen som samhället i stort, behovet av ökad digital kompetens för att skapa rätt förutsättningar för digitalisering av samhälle och offentlig förvaltning samt att den digitala omvandlingen kommer att vara en viktig drivkraft för Sveriges ekonomiska återhämtning och gröna tillväxt. Detta behöver konkretiseras ytterligare under resten av mandatperioden för att vi på riktigt ska ha en chans att vara ett land i topplacering kring digital användning.

Sammanfattningsvis är det positivt att digitaliseringen får ett visst genomslag i budgetpropositionen genom en rejäl satsning på bredbandsutbyggnad men mer behöver göras! Vi måste växla upp den digitala omställningen inom alla områden. Sverige, likt de flesta länder i världen, har haft en svår tid med nedstängningar och isolering men trots en oviss höst framför oss pekar ändå mycket åt rätt håll och vi är nu inne i en återhämtningsfas. Den behöver stödjas och förstärkas ytterligare. Nu är rätt tid för regeringen att ta ledarskap och ett samlat grepp om digitaliseringen, undanröja hinder och skapa förutsättningar för nya lösningar. Låt budgetpropositionen och satsningen på bredbandsinfrastrukturen bli startskottet för att gå från ord till handling.

Förhoppningsvis står vi på så sätt än bättre rustade inför nästa kris. Och Sverige kan på riktigt dra nytta av digitaliseringens möjligheter!

 

Christina Ramm-Ericson

Näringspolitisk chef