Fortsatt besvärligt läge i svensk ekonomi

Det var en förväntat försiktig vårproposition som lämnades över till riksdagen i dag. Finansministern poängterar på pressträffen att svensk ekonomi fortfarande befinner sig i ett väldigt besvärligt läge och omvärldsläget gör det svårbedömt. Ekonomin pressas från flera håll av inflation, höga energipriser och räntor och ett krig i vårt närområde som påverkar våra hushåll och företag. Energipriserna har varit lägre än väntat under vintern men vi har fortfarande en hög inflation. Den höga inflationen håller tillbaka investeringar, företag blir osäkra och vi befinner oss i ett vänteläge. Vi ser centralbanker runt om i världen som agerar kraftfullt och räntor som på kort tid har blivit mycket höga. Det finns en stor osäkerhet kring den höga inflationens varaktighet men den väntas sjunka under 2023 på grund av en stramare penningpolitik och en lägre efterfrågan.

Vårpropositionen prognosticerar en svagare BNP-tillväxt och den väntas sjunka med 1 procent i år. Det är därmed en minskad aktivitet i ekonomin med en svag inhemsk efterfrågan. Svensk ekonomi är i en lågkonjunktur som väntas fördjupas 2024 och räknas pågå fram till 2026. Inflationen väntas landa på ca 8,8 procent i snitt under året och därefter falla till 3,6 procent. 

Regeringen ser inte några dramatiska effekter på arbetsmarknaden än så länge men vi förväntar oss och ser tecken på att arbetsmarknaden börjar svalna av. Effekterna sker oftast med en viss fördröjning men antal varsel och konkurser är redan något fler än normalt de senaste månaderna och arbetslösheten väntas öka 2023 och 2024 till 7,9 respektive 8,3 procent. 

Finansministern framhåller att vi inte vet hur den här lågkonjunkturen kommer att utvecklas men vi tror att den kommer att bli något mer utdragen men hur djup den blir är oklart. Osäkerheten är därmed fortfarande väldigt stor.   

Det är en vårbudget fokuserad för att hantera ett svårt ekonomiskt läge. Finansministern betonade vikten av en ansvarsfull finanspolitik tillsammans med reformer som upprättar arbetslinjen och ökar produktiviteten. 

Under pressträffen framkom även att regeringen nu kommer att återgå till ordning och reda i budgetprocesserna med en mer normal vårbudget som analyserar det ekonomiska läget och ger riktlinjer till den kommande budgetpropositionen. Under perioden 2020–2022 har det presenterats 32 extra ändringsbudgetar.

Ett antal områden som återfinns i vårpropositionen
Regeringens vårproposition lämnar inga större digitaliseringspolitiska avtryck men det finns arbete och ibland signaler inom ett antal områden som förtjänar att lyftas. 

Digitalisering inom välfärdsområdet
I vårpropositionen tas framtidens välfärdsutmaningar upp och en insikt finns i den demografiska utmaningen. Välfärdsteknik nämns som en delmängd i lösningen även fast fokus ligger på att försöka lösa kompetensfrågan. Dock saknas direkta satsningar på just digitala lösningar även i frågan kring vårdplatsbristen där regeringen ändå avsätter medel. Den stora frågan är framförallt var den digitala infrastrukturen för vården har tagit vägen. Detta var en milstolpe i svensk politik när det gäller digitalisering inom välfärdsområdet när det togs med som reform i Tidöavtalet och en viktig omdaning för svensk hälso- och sjukvård. Dessutom kritiskt för att på bred front anamma digitaliseringens möjligheter. Detta behöver både tid och resurser. Det är därför essentiellt att satsningar redan tidigt i mandatperioden görs och att budget avsätts, vilket nu tyvärr inte görs. Risken är överhängande att detta blir ett ofullbordat tankeexperiment om inte detta prioriteras.

Miljö och klimat
Regeringens klimatpolitik har sedan regeringsskiftet ifrågasatts från flera olika håll och att ett tydligt politiskt ledarskap saknas på området. Det är inte helt enkelt att få grepp om hur regeringen avser agera för miljö och klimat under sin mandatperiod men utifrån denna vårändringsbudget kan åtminstone konstateras att utgifterna för miljö- och naturvård ska minska rejält under 2023–2026. Även om kopplingen inte är direkt till techbranschen så är den definitivt indirekt. Ingen grön omställning utan tech. 

På området miljö och klimat anger regeringen att de för att säkerställa kostnadseffektivitet ska se över styrmedlen och den statliga organiseringen på klimatområdet. Det nämns att regeringen som bekant ska överlämna en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen i höst som ska beskriva hur regeringens politik kan förväntas bidra till att nå klimatmålen. TechSverige arbetar med att ta fram konkreta åtgärdsförslag till handlingsplanen.

Därtill nämner regeringen att en utredning ska tillsättas under våren för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsebar i syfte att säkra näringslivets konkurrenskraft och svensk industriproduktion samt att främja en grön omställning. Ytterligare planerar regeringen att under hösten återkomma med en energipolitisk inriktningsproposition, med störst fokus på kärnkraft. Åtgärderna som sådana välkomnas då det är viktigt att dessa frågor prioriteras för en hållbar omställning och ett konkurrenskraftigt näringsliv men det är viktigt att se till hela energisystemet med fokus på fossilfri energi där en kostnadseffektiv och säker tillgång till el är en förutsättning för svenskt näringsliv och vår konkurrenskraft. 

Minskade anslag till digitaliseringsmyndigheter
Anlagen till Post- och telestyrelsen och Myndigheten för digital förvaltning (Digg) minskar totalt med 1 miljon kronor. Ingen stor summa men fel signal från regeringen när Sverige halkar efter inom digitalisering och behöver öka takten. 

Rätt att satsa på utbildning men långsiktiga investeringar och reformer krävs för att möta arbetsmarknadens behov
Nu är det läge att rusta Sverige för förändring och stärka vår omställningsförmåga. Det gör vi framför allt genom att investera i utbildning och kompetensutveckling. Det är därför positivt att regeringen ökar platserna till yrkeshögskolan med 950 utbildningsplatser 2023. För att satsningen ska få den effekt som avses krävs att investeringar i utbildningsformen är långsiktiga. Satsningar på fler platser behöver också åtföljas av reformer som möjliggör en större diversifiering av yrkeshögskolans utbud. Det är också viktigt att yrkeshögskolan kan utvecklas med kvalitet och hög genomströmning. TechSverige beklagar att satsningar på utbildningsutbudet för yrkesverksamma inom högskolan uteblir denna budget. 

Datadriven innovation och öppna data
EU ställer krav på att särskilt värdefulla dataset ska tillgängliggöras för vidareutnyttjande. Tidigare har regeringen utnyttjat ett undantag för att skjuta på genomförandet av detta. I vårändringsbudgeten tas dock ett välkommet första steg. Genom en omprioritering får Lantmäteriet 20 mnkr för att anpassa de tekniska standarderna för de geografiska data som myndigheten tillhandahåller. Det är ett steg i rätt riktning, men det tidigare beslutade undantaget omfattade även fyra andra myndigheter: Bolagsverket, Sjöfartsverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Statistiska centralbyrån (SCB). Det finns mer att göra för öppna data.

Stärk svensk konkurrenskraft och minska regelbördan 
I vårpropositionen poängteras att tillväxten behöver främjas genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. En produktivitetskommission kommer att tillsättas under våren som ska analysera hinder för och möjligheter att höja produktivitetstillväxten i den svenska ekonomin och ett s.k. implementeringsråd kommer att inrättas i Regeringskansliet i syfte att minska regelbördan och administrationen för företag. TechSverige har tidigare ställt oss positiva till förslagen med en tydlig förhoppning om att digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara i arbetet med produktivitetskommissionen och gällande lagstiftning som antas, såväl på EU-nivå som nationellt, ska de bygga på principen ”Think small first”. 

Ett gott företagsklimat och en mer ambitiös techpolitik är av stor vikt för att klara konkurrenskraften, jobben och välfärden – i ett hållbart samhälle.

Sammanfattningsvis är det likt i höstas en proposition som präglas av hög inflation och lågkonjunktur. Signaler finns dock att inflationen är på väg ner och det är nu viktigt inför höstens budgetproposition att fortsätta reformarbetet för att lösa de framtida samhällsutmaningarna och stärka den svenska konkurrenskraften.

Christina Ramm-Ericson,
Näringspolitisk chef och chefsekonom