AI-akten antagen – både för sent och för tidigt? 

Då har tydligen AI-akten beslutats av Europaparlamentet (13 mars 2024). Återstår att fingranska språket och att ministerrådet formellt antar akten. Det finns mycket att säga om förslaget, förhandlingarna och det färdiga resultatet – men nu är i alla fall regelverket för i AI i praktiken på plats.

Allting händer inte på en gång. Unionen har faktiskt redan begåvats med Europeiska byrån för artificiell intelligens i februari som ska arbeta med AI-akten. AI-byrån får en rad uppgifter, bland annat att upprätta mallar för att minska den administrativa bördan för dem som omfattas av den nya regleringen.  

Kommissionen erbjuder också sedan i november möjligheten att arbeta med AI-akten genom AI-pakten som ska ”uppmuntra och stödja företag i planeringen av de åtgärder som föreskrivs”.  

Mallar och pakt – det framstår i alla fall inte som det kommer att bli lätt att göra rätt. Nästa steg är att förbuden i AI-akten börjar gälla sex månader efter det formella ikraftträdandet. Sedan följer flera tidpunkter där olika delar av akten börjar gälla under de närmaste åren.  

Även om regeringens AI-kommission har varit i gång ett tag så var det under alla omständigheter för sent för att meningsfullt påverka den europeiska lagstiftningen. Kommissionen är trots det välkommen och med AI-akten på plats är det dags att lägga i högsta växel för AI-kommissionens arbete.  

Frågan är också om EU är för tidigt ute med AI-akten. Det hade förstås varit olyckligt med en allt för splittrad inre marknad om flera länder hade gått fram med allt för olika lagstiftning om AI. Nu hoppas också förespråkarna för AI-akten att den ska bli normerande för andra länder och på den internationella scenen och på så sätt bidra till att göra marknaden mer förutsägbar och sprida europeiska värderingar. AI-området utvecklas nu snabbt och kan stärkas av att regelverket är på plats. Det talas dock om att det kan vara för strikt och att investeringar kan hamna utanför Europa. Sedan bör EU ha en beredskap på att den snabba utvecklingen kan kräva snabba ändringar i regelverket för att säkra att i utveckling och användning av AI blomstrar i EU.  

Ibland kan ny teknik tjäna på det finns konkurrens och kreativitet om hur lagarna ska utformas. Ett exempel är drönare. Sverige var tidigt ute med regler för drönare, men när utvecklingen tog fart antog andra länder smartare regelverk och Sverige satte sig på läktaren och väntade på EU:s regler. AI-frågan utspelar sig nu på den internationella nivån – mellan EU och USA i Trade and Technology Council, britternas initiativ med ett toppmöte och i FN. Andra länder utformar säkerligen nu sina initiativ och sneglar på EU – men kanske inte kopierar. Har EU på liknande sätt som med Sverige och drönarna lagstiftat för tidigt? Det återstår att se.  

Vad som kommer att hända på AI-området är oklart – men det gäller nog att ha beredskap för en snabb utveckling i Sverige, i EU och internationellt. Då måste också lagar och regler följa med. Här kan säkert AI-kommissionen bidra med att fördjupa var Sverige står i dag och ta ut riktningen. Det är i alla fall inte för tidigt. AI-kommissionen verkar också ha ett litet försprång före AI-byrån! Utnyttja det för att ta fram en svensk och, så långt det går, en innovationsfrämjande tolkning. Ta chansen medan tid är! 

Fredrik Sand
näringspolitisk expert