Ljusning i sikte för svensk ekonomi

Det var en något mer positiv finansminister som under måndagen lämnade över regeringens ekonomiska vårproposition och vårändringsbudget till riksdagen. Den senaste tiden har vi vant oss vid beskrivningen att svensk ekonomi befinner sig i ett besvärligt läge med stor osäkerhet där inflationsbekämpning har varit högsta prioritet. Vi ser ett skifte nu. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) trycker fortfarande på att det är ett svårt läge men inflationen har tydligt fallit tillbaka i Sverige.

Vårändringsbudgeten prognosticerar en svag tillväxt och BNP minskade med 0,2 procent under 2023 men den väntas öka något med 0,7 procent i år och 2,5 procent 2025. Det är därmed en dämpad aktivitet i ekonomin som pågått en tid med en svag inhemsk efterfrågan. Lågkonjunkturen väntas hålla i sig till och med 2025. Inflationen landade på ca 8,5 procent i snitt under 2023 men beräknas falla i år till 3,1 procent. Givet dessa siffror tydliggör finansministern att det inte är en djup lågkonjunktur vi befinner oss i.

På arbetsmarknaden är efterfrågan på arbetskraft låg och arbetslösheten på hela arbetsmarknaden väntas fortsätta att stiga under 2024 till 8,3 procent och den förväntas bli fortsatt hög även 2025. Det handlar framför allt om att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Finansministern framhåller att det fortfarande finns en osäkerhet i ekonomin med ett antal risker kopplade till utbudsstörningar som t.ex. högre energi- och råvarupriser som kan leda till att inflationen blir högre än väntat. Efterfrågan i omvärlden kan även bli lägre än förväntat givet att utvecklingen i euroområdet har varit mer dämpad framför allt för tysk ekonomi som haft en svagare tillväxt som påverkar Sverige. Det kan leda till att lågkonjunkturen både fördjupas och förlängs.

Det är en vårbudget som fortsatt betonar att det ekonomiska läget är svårt men med en ljusning som väntar och där den huvudsakliga inriktningen är satsningar inom välfärden och sjukvården samt försvar och rättsväsendet.

Ett antal områden som återfinns i vårändringsbudgeten

Ett antal områden där regeringens vårändringsbudget lämnar digitaliseringspolitiska avtryck som förtjänar att lyftas och där TechSverige har varit starkt pådrivande.

Framtidssäkring av svensk välfärd

I början av mars gav regeringen ett förhandsbesked om extra resurser för att stärka sjukvården. Det är välkommet att 6 miljarder kronor tillförs men det är tyvärr bara på kort sikt och endast en snabblösning för att täcka kraftigt stigande pensionskostnader i regionerna. Dock saknas det framåtsyftande reformer på området trots att regeringen har visat förståelse för kommande utmaningar med demografi och kompetensförsörjning.

Att framtidens välfärdsutmaningar tas upp i budgeten är positivt liksom att det finns en insikt i den demografiska utmaningen. Det är centralt att digitaliseringens möjligheter tas tillvara och är en del av lösningen.

Nedan ett antal förslag som förtjänar att lyftas fram inom ramen för de extra resurserna:

Regeringens uttalade förväntan är att regionerna använder pengarna för att undvika uppsägningar av vårdpersonal inom kärnverksamheten. Medlen ska användas effektivt och regionerna behöver prioritera kärnverksamhet framför kringverksamhet där innovation ingår. TechSverige anser att innovation bör prioriteras före administration i kringverksamheten om medlen används där. Det kortsiktiga arbetet är att tillföra pengar samtidigt som ett långsiktigt arbete ska påbörjas med att hjälpa regionerna att lösa de strukturella problemen.  

En effektivitetsdelegation för hälso- och sjukvården ska inrättas den 1 juli 2024. Syftet är att stödja regioner i genomförandet av strukturåtgärder som kan effektivisera dessa verksamheter genom statliga medel. Regioner kan ansöka om medel och medelstilldelningen ska innefatta högt ställda krav på återrapportering och uppföljning. En särskild regiongranskningsfunktion som ges i uppdrag att granska regionernas ekonomiska situation ska förstärka granskningen och utvärderingen av regionerna. Fokus ska vara på ändamålsenligt resursutnyttjande, kostnadseffektivitet och effektiviseringspotential. TechSverige hoppas att ett starkt fokus i detta arbete kommer vara på digitaliseringens kraft och möjlighet som en oumbärlig pusselbit.

Den utredare som har fått i uppdrag att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata tillförs ytterligare medel och slutredovisningen av uppdraget tidigareläggs. En digital infrastruktur för hälso- och sjukvården är en nödvändig komponent för att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Dessutom är det bra att arbetet påskyndas av den enkla anledningen att det Europeiska hälsodataområdet beslutades nyligen och därför kommer sätta press på Sveriges arbete kring den digitala infrastrukturen.

Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten får i uppdrag att ta fram metoder för att mäta tillgänglig kapacitet eller föreslå lösningar som nyttjar tillgänglig personal på ett mer effektivt sätt ur ett nationellt perspektiv och tilldelas 10 miljoner kronor i vårändringsbudgeten. Vår förhoppning är att ny teknik såsom AI och maskininlärning tas till vara inom ramen av detta arbete.

Stärk kopplingen mellan den gröna och digitala omställningen

Regeringen föreslår att anslaget klimatinvesteringar stärks med 100 miljoner kronor för utökat stöd till laddinfrastruktur för elfordon på lokal och regional nivå. Dessutom utökas bemyndigandet att bevilja stora och mer långsiktiga investeringar som är viktiga för klimatomställningen med 500 miljoner kronor. Regeringen har tydligt aviserat att de fokuserar på att effektivisera transportsektorn. Därför är det positivt med dessa satsningar, både för årets anslag och för långsiktiga investeringar. Kopplingen till digitala lösningar är given för oss, men verkar inte lika självklar för regeringen. Det märks även i den av regeringen nyligen presenterade nationella klimatanpassningsstrategi där digitala lösningar endast nämns i förbifarten.

En positiv nyhet utanför vårändringsbudgeten, som lämnades av regeringen den 9 april, är att Svenska Institutet ska få i uppdrag att inrätta och samordna en Team Sweden-grupp med syfte att skapa ett ökat förtroende för Sverige utomlands. Även om uppdraget föranleds av de desinformationskampanjer som drivits gentemot Sverige på senare tid så är en del av strategin att lyfta fram Sverige som ett innovativt land med fokus på den gröna omställningen och digitaliseringen. Avsikten sägs också vara att involvera näringslivet mer än tidigare. Det är ett mycket välkommet initiativ som TechSverige ser fram emot att följa och gärna bidrar till.

Rätt att satsa på rekrytering av internationella techspecialister för att möta arbetsmarknadens behov

Internationell kompetens utgör i dag en viktig och nödvändig del av techbranschen. För att Sverige ska fortsätta vara en ledande technation är det avgörande att vi lockar och behåller de bästa techtalangerna. Under 2024 avsätter regeringen 25 miljoner kronor för att stärka samordningen av ett tiotal myndigheters arbete med att attrahera och behålla internationell kompetens TechSverige välkomnar satsningen men anser att samordningen förutsätter en klar och ambitiös nationell strategi för att öka Sveriges globala attraktionskraft.

I samband med vårändringsbudgeten lägger regeringen även förslag på att tillsätta en särskild utredning för att förbättra förutsättningarna för utländska doktorander och forskare i Sverige. TechSverige välkomnar uppdraget. Sveriges roll som kunskapsnation och Sveriges attraktionskraft som slutdestination äventyras när villkoren för uppehållstillstånd för arbete, forskning och forskarstudier är allmänt hållna och tvetydliga, både för dem som ansöker om uppehållstillstånd och för dem som ska hanterar ansökan. 

Fler insatser för att säkra kompetensförsörjningen inom tech krävs

Den omfattande digitaliseringen och AI-utvecklingen som pågår både i Sverige och globalt gör att efterfrågan på techkompetens växer hela tiden. Efterfrågan ökar inte bara inom techbranschen, utan inom hela näringslivet och offentlig sektor. TechSverige bedömer att det finns ett behov av 18 000 techspecialister per år till och med 2028. För att möta efterfrågan på techkompetens och framtidssäkra Sverige krävs it-utbildningar med hög kvalitet i både högskolan och yrkeshögskolan men också tillgång till vidareutbildning och kompetensutveckling för de som redan är yrkesverksamma. Det här är satsningar som saknas i 2024-års vårändringsbudget.

TechSverige anser att det är angeläget att regeringen fortsätter att höja ersättningsbeloppen till it-utbildningar i högskolan samt att genomströmningen på dessa utbildningar ökar. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) bör ges i uppdrag att kontinuerligt följa upp och analysera avhoppen samt skälen till dessa. UKÄ bör också arbeta främjande genom att dela goda exempel mellan lärosäten. Det är också viktigt att tillgången till vidareutbildning stärks i både högskolan och yrkeshögskolan. Korta och flexibla kurser, bundna eller på distans, är viktigt för att åstadkomma detta.

Minska regelbördan för att stärka svensk konkurrenskraft

Positivt är även att regeringen nu går vidare med det tidigare aviserade Förenklingsrådet som inrättas som ett särskilt beslutsorgan vid Tillväxtverket som ska identifiera förenklingsåtgärder som följer av svensk rätt och ta fram konkreta förslag. Goda förutsättningar för företag att bedriva sin verksamhet är en förutsättning för svensk konkurrenskraft och TechSverige har en tydlig förhoppning att både ny och gällande lagstiftning anpassas till principen ”Think small first”.

Nya digitaliseringsstrategin får inte dröja

I statsbudgeten för 2024 konstaterade regeringen att Sverige inte kommer att nå sitt mål om att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Många länder springer snabbare och investerar betydligt mer i tekniker som AI och 5G. Det är lovande att regeringen nu ser över sin digitaliseringspolitik i syfte att under 2024 kunna presentera en ny digitaliseringsstrategi med konkreta mål och trendbrytande åtgärder som ska vända utvecklingen fram till 2030. Omvärlden rör sig dock för fort för att Sverige ska kunna stå helt still i väntan på att en ny strategi eventuellt blir färdig innan årsskiftet. De begränsade satsningarna i vårändringsbudgeten för ett konkurrenskraftigt digitalt Sverige är därför oroväckande. Nu är det viktigt att regeringen både prioriterar att få strategin klar och inte väntar med att sjösätta de förslag som redan finns på bordet.

Stärkt arbete med informations- och cybersäkerhet

Det försämrade säkerhetsläget och risken för cyberangrepp gör att regeringen stärker arbetet med informations- och cybersäkerhet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får en förstärkning med 20 miljoner kronor för att utöka stödet kring it-incidenter. Fortsatt brett arbete med informations- och cybersäkerhet är välkommet. Det är angeläget att MSB:s arbete med it-incidenter når fler och det snabbare, men det behövs också fler insatser, särskilt för kompetensförsörjningen inom informationssäkerhet

Sammanfattningsvis är det en vårproposition som präglas av svag tillväxt och låg efterfrågan på arbetskraft. Givet att inflationen börjar ge vika har regeringen dock ett handlingsutrymme som inför höstens budgetproposition bör fokuseras på att skapa goda förutsättningar för innovation, techföretagande och tillväxt så att den ekonomiska återhämtningen inte drar ut på tiden. Det behövs om Sverige ska kunna hålla jämna steg med den snabba utveckling som sker i andra länder och vara en technation att räkna med även i framtiden.

Pressmeddelande: Ljusning och digitaliseringspolitiska avtryck i vårbudgeten