Tiden har gått fort och vi står nu inför andra halvlek i mandatperioden. Regeringen har traditionsenligt samlats på Harpsund för att äta kräftor och diskutera budgeten. När finansministern redogör för det ekonomiska läget och förutsättningarna för den kommande budgeten har hon skiftat fokus från inflationsbekämpning till att bygga Sverige rikare och tryggare.
När vi går in i hösten väntas arbetslösheten fortsatt vara hög och hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar minskar. Omvärldsläget fortsätter även att påverka ekonomin på olika sätt. Samtidigt ser vi just positiva tecken på att inflationen har fallit tillbaka tydligt. I Europa har flera centralbanker börjat sänka styrräntan och Riksbanken fortsätter sannolikt med flera räntesänkningar under året. Lågkonjunkturen blir något mer utdragen men återhämtningen i svensk ekonomi påbörjas i slutet på året, vilket ger viss stabilitet på hemmaplan. För techbranschen ser vi att tillväxten bromsades in under förra året men efter årsskiftet har en återhämtning skett och förväntningarna på framtiden är optimistisk.
Nyligen fick TechSverige möjlighet att medverka i The New York Times som lyfte Sveriges techframgångar som en föregångare för resten av Europa att följa. I artikeln pekar man på kombinationen av hög produktivitet i techsektorn, social trygghet och balans mellan arbete och privatliv som framgångsfaktorer som gör Sverige till en modell för hur Europa kan stärka sin konkurrenskraft inom tech. Artikeln tar inte upp alla framgångsfaktorer. Techundret har många rötter som kanske börjar i Sveriges historia som ingenjörsland, vidare med reformer på 1990-talet och företag som har vågat utmana och satsa.
Ett gott investerings- och företagsklimat som främjar entreprenörskap, säkrar ökade investeringar i teknik och riskkapital har varit avgörande för att upprätthålla Sveriges globala konkurrenskraft och stärka ledarskapet inom digital innovation. Det har exempelvis handlat om att flera monopol bröts upp och förändrade skatter som har gynnat investeringsklimatet. Dagens teknik har även krävt omfattande it-investeringar i näringslivet genom åren. Enskilda entreprenörer från it-boomens första tid har bidragit med kapital, kunskap och kontakter till nya generationer.
Vi har mycket att vara stolta över och som vi ska värna om framöver. Techbranschen har snabbt utvecklats till en viktig pusselbit i den svenska ekonomin, där lösningar och tjänster genererar tillväxt och produktivitet inom alla sektorer och en stor del av digitaliseringen, dess bidrag till samhället och värde för ekonomin ligger fortfarande framför oss. Men med tanke på att techbranschen är så rörlig – och framför allt att den är global – är det omöjligt att luta sig tillbaka. Liksom alla länder måste vi säkerställa en stark konkurrenskraft även i framtiden. I många internationella rankningar har Sverige tappat positioner. Exempelvis i Global AI Index, som jämför 62 länders investeringar, innovation och införande av AI, hamnar Sverige först på plats 17.
Regeringen har nu gett besked att de satsar 60 miljarder kronor i statsbudgeten inför nästa år. Nivån på reformutrymmet är ett positivt besked i sig. Det är även välkommet att inriktningen bland annat är på reformer för ökad tillväxt, produktivitet och utbildning.
Sverige behöver den bästa kompetensen, en techreglering som stärker nya företag, starka nät i kombination med tekniker såsom AI och en politik som skapar förutsättningar för innovation och tillväxt i världsklass, och som samtidigt tillgodoser höga krav på säkerhet. Med den inriktningen kan vi alltjämt hålla jämna steg med den snabba utvecklingen i andra länder och Sverige kan fortsatt vara en modell för att stärka konkurrenskraften inom tech.
Den 19 september presenterar regeringen höstbudgeten i sin helhet.
Christina Ramm-Ericson
Chefsekonom