Digitalisering på nobelprisad grund – techtrenden håller i sig
Techtrenden håller i sig i Nobelprissammanhang. Förra året dominerade AI. Fysikpriset gick till John J. Hopfield och Geoffrey Hinton för upptäckter och uppfinningar som möjliggjort maskininlärning med artificiella neurala nätverk. Kemipriset, delat mellan David Baker, Demis Hassabis och John Jumper, som bland annat visade hur AI kunde lösa ett femtioårigt problem kring proteiners struktur och accelerera biovetenskaplig forskning som gör det möjligt att snabbare ta fram läkemedel.
Årets Nobelpris i fysik tilldelas John Clarke, Michel H. Devoret och John M. Martinis. De genomförde i mitten av 1980-talet experiment som leder rakt in en framtid nära dig. I ett första steg har utvecklingen lett till det som de som kan något om detta kallar etablerad kvantteknik. Det är något som vi andra använder dagligen: transistorerna i datorernas mikrochipp. Årets fysikpris har bidragit till utvecklingen av nästa generation av kvantteknik, som kan ge oss redskap som kvantkryptografi, kvantdatorer och kvantsensorer.
Att det är en utveckling som har fortsatt är tydligt. Två av pristagarna har en koppling till Google. Devoret är företagets Chief Scientist of Quantum Hardware och Martinis ledde tidigare arbete med hårdvara på Google Quatum AI.
Dessa är de senaste i raden av pristagare som har bidragit till den digitala utvecklingen. Här är några andra exempel:
- Startskottet för all modern elektronik och mjukvarans fysiska bärare är transistorn, som gav Bardeen, Brattain, Shockley priset i fysik 1956.
- Fert och Grünberg fick priset i fysik 2007 för Giant Magnetoresistance (GMR) som möjliggör tätare hårddiskar, det har gett oss billigare masslagring och banade vägen för molnet.
- Datakommunikation, som internet, med högkapacitet över långa avstånd bygger på fiberoptik som Kao belönades priset i fysik, 2009.
- Kemipriset 2019 gick till forskningen bakom litiumjonbatteriet som nu används i stor omfattning i mobiltelefoner, bärbara datorer och elfordon. Pristagarna var Goodenough, Whittingham och Yoshino.
- Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap, som delas ut samtidigt som Nobelprisen, har haft kopplingar till it-utvecklingen. Exempelvis har format för radiospektrumauktioner haft stor betydelse för mobilnätsutbyggnad och effektiv resursanvändning. Auktionsteorin, som ligger till grund för dessa tilldelningsprocesser, belönades med priset 2020 (Milgrom och Wilson, 2020).
Vad säger detta oss då, kan man fråga sig?
Kanske att mycket av den digitala utvecklingen bygger på forskning. Den senaste utvecklade appen, dina reels och alla system vi använder dagligen vilar på en grund av banbrytande upptäckter. Några som nu ligger både 40, 70 år, eller mer, bakåt i tiden. Digitaliseringen och it är alltså inte längre ”ny teknik”. Nobelprisen visar det och erkänner dessa forskares avgörande bidrag till dagens hisnande utveckling, inte minst inom AI.
Fredrik Sand, näringspolitisk expert
Peter Kjäll, näringspolitisk expert