Helpdesk för AI-politiken? EU lanserar strategi för AI-användning 

Nu har vi européer begåvats med en ny politisk strategi. Denna gång är det Europeiska kommissionen som från Bryssel lanserar en strategi för användningen av AI – Apply AI Strategy. Här hemma börjar nog en viss trötthet infinna sig vad gäller strategier – och då väntar vi fortfarande på den svenska AI-strategin. Låt oss ändå titta närmare på vad de har skrivit ihop i Bryssel. 

Strategin markerar ett viktigt skifte – från reglering till faktisk tillämpning av artificiell intelligens – det välkomnar TechSverige. Med vad som kallas en AI First Policy visar kommissionen att fokus nu är på att använda tekniken för att stärka Europas konkurrenskraft, skapa innovation och lösa samhällsutmaningar.  

Strategin är i linje med TechSveriges och branschens syn på AI som ett verktyg för tillväxt och samhällsnytta. När företag får bättre tillgång till data, kompetens och rätt förutsättningar att använda AI, blir det ringar på vattnet i hela samhället. AI bidrar redan till stora värden och används framgångsrikt för att korta vårdköer, upptäcka sjukdomar tidigare och optimera energianvändning. Titta till exempel på dem som TechSverige har utnämnt till Årets AI-svensk under de senaste åren.

Strategin pekar ut ett antal så kallade flaggskeppsprojekt i ett antal sektorer som elektroniska kommunikationer, hälsa och energi. Stundtals seglar dock kommissionen under falsk flagg – man har helt enkelt listat tidigare aviserade projekt under dessa rubriker. Annat framstår som lite lamt. Det som skrivs om immaterialrätt är defensivt och kommer nog inte skapa rätt förutsättningar för till exempel upphovsrätt i en digital era. 

I strategin lyfts kompetensbrist som en av de mest begränsande flaskhalsarna och kommissionen tar särskilt upp att AI-kompetens bör integreras tidigt i utbildningssystemet. TechSverige delar den uppfattningen. Regeringen måste förtydliga skolans roll i arbetet med den nationella AI-strategin. Allt annat är kortsiktigt. Om Sverige menar allvar med att stå starkt i en AI-driven framtid måste AI-kompetens och digital förståelse börja byggas tidigt.  

Kommissionen går på samma linje som TechSverige när den utlyser priser och föreslår att använda tävlingar för att snabba på utvecklingen. Ett pris är att få tillgång till europeisk beräkningskapacitet för den som tar fram nya läkemedel mot till exempel Alzheimers eller cancer. Kommissionen ska också anordna tävlingar för dem som tar fram nya banbrytande AI-modeller som ska få tillgång till EuroHPC:s superdatorer. I vår rapport Med AI som medel föreslog vi att tio högprofilerade innovationspriser för AI skulle inrättas med samma prissumma som Nobelpriset – elva miljoner kronor.

När det kommer till finansieringen av strategin är det dock en rätt tom tunna som skramlar. Kommissionen vill omfördela en miljard euro från andra områden till det som utlovas i strategin. Vad ska man säga? Kommissionen hade förvisso kunnat köpa det svenska AI-bolaget Sana som såldes för 10 miljarder kronor nyligen och faktiskt ge lite dricks till advokaterna som skötte affären. Andra är mer beslutsamma i sina AI-satsningar – Kanada satsar mer, 16 miljarder kronor, bara på beräkningskraft.  

Nu är strategin kanske inte det främsta verktyget för att finansiera AI i EU. Men det är en viktig fråga. Av de globala AI-investeringarna har 60 procent gått till USA – det är tio gånger högre andel än vad som har gått till EU. Tittar vi närmare på USA kan vi notera att år 2021 satsade civila amerikanska myndigheter 1,5 miljarder dollar på AI (alltså mer än kommissionens miljard). Samma år satsade privata aktörer 340 miljarder dollar i USA. Slutsatsen är att hur mycket vi än tar i kan inte offentliga EU-investeringar vara vägen framåt. Däremot bättre förutsättningar för europeisk och internationellt kapital att investera i AI i EU.  

Det sista avsnittet i strategin handlar om styrsystem och samordning. Tydligen behöver kommissionen redan nu skruva i dem – AI-förordningen har ju faktiskt inte ens helt trätt i kraft än. Det är inte heller så att man känner det strategiska vinddraget susa genom rummet när kommissionen upprepar sitt förslag om en AI Act Service Desk för frågor och svar om AI-förordningen som en del i strategin. Råd och stöd är välkommet, men kanske inte platsar i en strategisk ansats. En tanke som slår en är att, om det redan nu måste stuvas om i systemet och att en helpdesk framställs som ett förslag av viss dignitet, så var det kanske inte så väl utformat från början.  

Nåväl. Det viktigaste är att Europeiska kommissionen signalerar ett skifte där vi går från AI-administration till AI-användning i EU. Det är angeläget. Vi behöver AI-kraft i hela ekonomin – data, beräkningskraft, kompetens och innovation.  

Strategin har sina förtjänster och sina brister, men den gör det också tydligt att Sverige och regeringen behöver vara fortsatt engagerade i Bryssels hantering av AI-politiken. Utrymmet för vad som kan gå snett är på intet sätt eliminerat med strategin. Det räcker inte heller att hänvisa till helpdesken i någon källare vid Place Schuman i Bryssel. 

Fredrik Sand
Näringspolitisk expert