Regeringen riskerar att stänga ute den kompetens Sverige säger sig vilja attrahera
Igår överlämnade regeringen propositionen Skärpta villkor för arbetskraftsinvandring (Prop. 2025/26:87) till riksdagen. Ambitionen är att skärpa regelverket för att motverka missbruk och samtidigt värna högkvalificerad arbetskraft. TechSverige anser att förslagen skapar ökad oförutsägbarhet och rättsosäkerhet, snarare än att göra Sverige mer attraktivt för internationella talanger. Det försvårar företagens kompetensförsörjning och minskar Sveriges attraktionskraft.
TechSverige har tidigare pekat på att det höjda lönekravet riskerar att försvåra rekryteringen av flera viktiga yrkesgrupper inom techsektorn. Förslagen om undantag från lönekravet tillför nu ytterligare osäkerhet, där regeringen genom föreskrifter ges ett avgörande inflytande över vilka yrken som omfattas och vilka som utesluts. I TechSveriges remissyttrande över betänkandet Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. (SOU 2024:15) varnade vi för att undantagsreglerna riskerar att leda till minskad rättssäkerhet och längre handläggningstider. Dessa synpunkter återges också i propositionen. Trots detta avfärdar regeringen farhågorna och utgår från att undantagen kan hanteras enhetligt genom koppling till SSYK-koder. Den tilltron delar vi inte.
För det första är yrkesklassificering trubbig. SSYK-koder är utvecklade för att möjliggöra statistiska jämförelser mellan yrken och är inte konstruerade för att ligga till grund för migrationsrättsliga beslut. I techsektorn är roller ofta hybrider: en mjukvaruutvecklare kan samtidigt vara dataanalytiker och systemarkitekt. Samma roll kan landa i olika SSYK-koder beroende på hur arbetsuppgifterna beskrivs, vilken titel som används eller hur ansökan formuleras. Därtill kan en och samma kod rymma mycket olika kompetensprofiler, exempelvis SSYK 2519 Övriga IT-specialister, där både globalt efterfrågade forskare och mer generella roller som UX-designer ingår. När rätten till arbetstillstånd eller till undantag från lönekravet avgörs av kodvalet blir små skillnader i klassificering skillnaden mellan ja och nej, tillstånd eller utvisning.
När villkoren kan ändras över tid skapas osäkerhet för företag”
För det andra slår undantagslistor som ändras över tid direkt mot långsiktig planering och möjligheten till förlängning av tillstånd. Regeringen medger själv i propositionen att systemet kan innebära minskad förutsägbarhet, särskilt vid förlängning. När villkoren kan ändras över tid skapas osäkerhet för företag som investerar i internationella team på lång sikt. Det är inte en administrativ fråga, utan en affärsrisk och en faktor som gör Sverige mindre attraktivt jämfört med länder där regelverken är stabila och långsiktigt förutsägbara.
För det tredje riskerar undantagssystemet att fastna i tolkningsfrågor. När rätten att arbeta i Sverige avgörs av hur ett yrke eller en roll klassificeras uppstår tvister om yrkeskod, undantag och villkorsuppfyllelse. Det leder till fler kompletteringar och överklaganden, längre handläggningstider och ökad osäkerhet för både företag och individer.
Sammantaget riskerar förslagen i propositionen att skapa ett system där Sverige säger sig vilja attrahera högkvalificerad arbetskraft men i praktiken gör det svårare att rekrytera, planera och behålla internationella talanger. Tech Sveriges varnade tidigt för dessa konsekvenser.
Givet att riksdag och regeringen går vidare med förslagen är det avgörande att efterfrågade yrken inom techbranschens faktiskt omfattas av undantagen. Ett system som missar dessa behov riskerar att direkt försvaga Sveriges innovationskraft och konkurrenskraft. Bedömningen av vilka yrken som ska undantas måste därför ske i nära dialog med arbetsgivarorganisationer och företag.
Om Sverige ska förbli ett ledande technation krävs mer än goda ambitioner. Det krävs ett regelverk som präglas av förutsägbarhet, rättssäkerhet och förståelse för hur moderna yrken faktiskt ser ut.
Ana Andric
Näringspolitisk expert