Arbetstidsförkortning är fel väg – för jobben, individen och för Sveriges konkurrenskraft
Debatten om arbetstidsförkortning har åter tagit fart. För TechSverige och våra medlemsföretag är det viktigt att vara tydlig: arbetstidsförkortning är fel väg för Sverige, och särskilt problematisk för en kunskapsintensiv, internationellt konkurrensutsatt techbransch.
Techbranschen är redan i dag en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Trygga anställningar, låg sjukfrånvaro och stor flexibilitet med inflytande över den egna arbetssituationen är vardag i många företag. Balansen mellan arbete och fritid löses ofta genom lokalt anpassade överenskommelser.
Samtidigt råder det en uttalad kompetensbrist inom tech, som hindrar företag från att växa och anställa fler i Sverige. Techföretag i hela landet vittnar om svårigheter att hitta rätt kompetens, samtidigt som efterfrågan på digitala lösningar fortsätter att öka.
– När kompetensbristen redan är så stor som i dag blir det direkt kontraproduktivt att minska arbetstiden, säger Einar Humlin, förhandlingschef på TechSverige.
En generell arbetstidsförkortning skulle få betydande konsekvenser för medarbetare och arbetsgivare på många it-, telekom och techföretag.
– Techbranschen bygger på innovation, utveckling och kundlösningar där varje timme skapar värde och många företag är beroende av debiterbara timmar. Kortare arbetstid innebär högre kostnader samtidigt som intäkterna minskar, vilket slår direkt mot lönsamhet, investeringar och i förlängningen jobb och konkurrenskraft, säger Einar Humlin.
Konsekvenserna stannar inte inom företagen:
– När kostnaderna ökar utan att produktiviteten gör det, finns i praktiken bara två alternativ: att skära ner eller att ta ut kostnadsökningarna i högre priser. Det innebär att konsekvenserna inte stannar hos techföretagen, utan i slutändan drabbar kunder, offentlig sektor och enskilda medborgare genom dyrare tjänster och mindre utrymme för utveckling, fortsätter Einar Humlin.
Techbranschen verkar dessutom på en global marknad där kapital, kompetens och uppdrag är rörliga. Det finns hela tiden en risk att investeringar och verksamhet flyttar utomlands.
– Techbranschen står för en betydande andel av Sveriges BNP och är en central motor för tillväxt, innovation och produktivitetsutveckling. När investeringar minskar eller flyttar till andra länder drabbar det inte bara enskilda företag, utan hela samhällsekonomin. I förlängningen påverkar det jobben, löneutvecklingen och skatteintäkterna och därmed resurserna till skola, vård, omsorg och infrastruktur. Det handlar ytterst om Sveriges långsiktiga välstånd och trygghet i vardagen, säger Einar Humlin.
Sverige har redan i dag en av de kortaste årsarbetstiderna i OECD. Trots det har frågan om arbetstidsförkortning åter hamnat högt på den politiska dagordningen. Beräkningar visar att en arbetstidsförkortning från 40 till 35 timmar i veckan på lång sikt kan minska BNP med över 500 miljarder kronor per år, motsvarande drygt 8 procent av BNP.
– När omvärlden präglas av geopolitisk och ekonomisk osäkerhet behöver Sverige stärka sin motståndskraft. Det gör vi genom arbete, produktivitet och tillväxt. Om arbetstiden kortas utan att produktiviteten ökar minskar värdeskapandet i ekonomin. Det påverkar hela samhällets förmåga att finansiera välfärd, pensioner, försvar och nödvändiga investeringar i framtiden, säger Einar Humlin.
Konsekvenserna slår direkt mot individen. När företagens kostnader ökar minskar utrymmet för löneutveckling, kompetensutveckling och nyanställningar. På sikt påverkar det både karriärmöjligheter och pensionsnivåer.
Han menar att förslaget om arbetstidsförkortning går i helt fel riktning i ett redan pressat läge.
– I en tid med snabb teknikutveckling, hård global konkurrens och stor kompetensbrist är det inte läge att göra det svårare att driva och utveckla företag i Sverige. Fokus måste ligga på att stärka produktiviteten, investeringarna och Sveriges attraktionskraft som technation. En generell arbetstidsförkortning riskerar att få motsatt effekt och det kommer att stå oss dyrt.