Välkommet att regeringen stärker kunskapsläget men det krävs mer konkreta insatser
Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens har aktualiserat frågan om hur AI påverkar arbetsmarknaden. Vilka arbetsuppgifter förändras? Vilka kompetenser efterfrågas? Och hur påverkas sysselsättningen inom olika yrken? Trots att dessa frågor står högt på den politiska dagordningen är den empiriska kunskapen om AI:s faktiska påverkan på arbetsmarknaden fortfarande begränsad.
Det är därför välkommet att regeringen stärker fokus på statistik och analys, inte minst när det gäller AI:s påverkan på högskoleutbildades etablering. Det är ett viktigt steg i rätt riktning: Satsningar för stärkt kompetensförsörjning och fler i jobb – Regeringen.se
– I vår senaste rapport tillsammans med Akavia lyfter vi behovet av kontinuerlig uppföljning av nyexaminerades etablering, särskilt kopplat till AI:s påverkan och föreslår att SCB ges ett sådant uppdrag, säger Ana Andric, näringspolitisk expert på TechSverige.
Hur nyexaminerade etablerar sig på arbetsmarknaden är en särskilt viktig indikator. Övergången från utbildning till arbete fungerar ofta som en tidig signal om förändringar i efterfrågan på kompetens. Om etableringen försvagas kan det fungera som en ”canary in the coal mine”, det vill säga en tidig varningssignal om bredare strukturella förändringar.
Samtidigt kvarstår ett grundläggande problem: kunskapsläget släpar efter utvecklingen. Den officiella statistiken ger ofta en god överblick, men saknar den detaljnivå som krävs för att fånga snabba förändringar. När förändringstakten är hög riskerar analyser baserade på bland annat registerdata att beskriva en arbetsmarknad som redan har hunnit förändras.
För att möta utvecklingen krävs därför inte bara uppföljning av AI och nyexaminerades etablering, utan också att den bredare arbetsmarknadsstatistiken utvecklas. Det behövs mer aktuella och relevanta data, nya sätt att följa förändringar över tid och bättre förutsättningar att fånga hur AI påverkar arbetsuppgifter, kompetenskrav och rekryteringsbehov.
Kunskapen om AI:s påverkan behöver dessutom samlas och stärkas. I dag finns viktig kunskap hos akademin, myndigheter och arbetsmarknadens parter men den tas inte fullt ut tillvara. En tätare samverkan mellan dessa aktörer är avgörande för att skapa en mer aktuell och sammanhållen bild av utvecklingen.
Samtidigt behöver satsningarna kompletteras med konkreta åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen och underlätta övergången från utbildning till arbete.
För att fler nyexaminerade ska få sitt första kvalificerade jobb behöver förutsättningarna stärkas för arbetsgivare att anställa junior kompetens. Vi föreslår därför att sänkta arbetsgivaravgifterna utvidgas till att omfatta nyexaminerade under det första året efter examen, genom ett tydligt examensvillkor.
– Det skulle stärka incitamenten att anställa, minska trösklarna in på arbetsmarknaden och bidra till att fler får relevant arbetslivserfarenhet tidigt i karriären, säger Ana Andric.
Därutöver behövs fler strukturerade vägar in på arbetsmarknaden: mer praktik och examensarbeten, starkare samverkan mellan lärosäten och arbetsliv samt. Vidare krävs tidigare insatser för arbetslösa nyexaminerade, inklusive bättre tillgång till kvalificerad praktik och program liknande Jobbsprånget.
Utan både bättre kunskap och konkreta reformer riskerar Sverige att hamna steget efter i en snabbt föränderlig arbetsmarknad. Med rätt åtgärder kan vi i stället stärka matchningen, sänka trösklarna och säkerställa att fler etablerar sig i relevanta jobb i en AI-driven ekonomi.