Återhämtning i osäkra tider kräver satsningar på innovation och tillväxt
När finansminister Elisabeth Svantesson presenterade regeringens ekonomiska vårproposition och vårändringsbudget för 2026 var budskapet tydligt: återhämtningen i svensk ekonomi är här – men den sker i ett läge präglat av stor global osäkerhet. Det är också den sista budgeten i denna mandatperiod, vilket understryker behovet av att lägga en stabil grund för långsiktig tillväxt.
Sverige står stabilt med starka offentliga finanser och har därmed ett visst handlingsutrymme. Sveriges ekonomi går sakta uppåt efter att ha nått botten i lågkonjunkturen, samtidigt som hushållens ekonomi stärks gradvis. Offentliga investeringar, inte minst rörande försvar och säkerhet, bidrar till att hålla uppe aktiviteten i ekonomin.
Samtidigt är tillväxten fortsatt dämpad, både i Sverige och i omvärlden. Låg global efterfrågan, säkerhetspolitiska spänningar och snabba förändringar i handelspolitiken bidrar till en mer oförutsägbar utveckling och riskerar att tynga återhämtningen framöver.
Arbetsmarknaden är också fortsatt svag. Arbetslösheten väntas ligga kvar på höga nivåer, men förväntas sjunka gradvis.
I detta läge blir behovet av att stärka Sveriges långsiktiga tillväxtförmåga alltmer centralt.
Finansministern lyfter att den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens (AI) innebär både stora möjligheter och nya utmaningar för ekonomi och arbetsmarknad. AI kan bidra till ökad produktivitet, nya affärsmodeller och stärkt konkurrenskraft men kräver samtidigt investeringar, rätt kompetens och ett regelverk som möjliggör innovation.
Utvecklingen i techbranschen visar hur central digitalisering och teknik är för Sveriges ekonomi. Branschen fortsätter att växa och befäster sin roll som en av landets viktigaste tillväxtmotorer. Techbranschen står i dag för en betydande del av BNP och exporten och fungerar som en möjliggörare för produktivitet och innovation i hela ekonomin.
För att återhämtningen ska få fäste och bli varaktig krävs därför inte bara stabila offentliga finanser, utan också reformer som stärker innovationskraften, förbättrar kompetensförsörjningen och skapar attraktiva villkor för investeringar och företagande. I en alltmer teknikdriven ekonomi avgör dessa faktorer Sveriges framtida konkurrenskraft.
Det är därför viktigt att finansministern tydligt lyfter att tillväxt behöver komma genom ökad produktivitet och fler arbetade timmar, och att åtgärder som minskar arbetsutbudet bör undvikas. I ljuset av den pågående debatten om arbetstidsförkortning riskerar sådana förslag att försvaga produktivitet, kompetensförsörjning och Sveriges konkurrenskraft.
Områden som återfinns i vårpropositionen
Några områden där regeringens vårproposition lämnar digitaliseringspolitiska avtryck som förtjänar att lyftas och där TechSverige har varit pådrivande är följande:
Tydligare riktning för digitaliseringen – men nu avgör genomförandet
Denna mandatperiod har till stor del präglats av väntan på strategier och en tydligare inriktning inom flera digitaliseringsområden som påverkar techbranschen. Förra året handlade mycket om att invänta en ny digitaliseringsstrategi, som nu är på plats.
Sent i mandatperioden har bilden av regeringens strategiska inriktning i digitaliseringsfrågor blivit tydligare och Sverige har i dag en bredare och mer samlad politik med strategier även för cybersäkerhet, AI och försvarsinnovation. En molnpolicy har också aviserats. Det är i grunden positivt och visar på en höjd ambitionsnivå. Samtidigt innebär det att fokus nu behöver skifta från strategi till genomförande.
Med ett antal strategier på plats hade TechSverige hoppats att årets budget i större utsträckning skulle präglas av genomförande och konkreta åtgärder utifrån dessa. I stället är det fortsatt otydligt hur ambitionerna ska omsättas i praktiken. Vissa initiativ har tagits och regeringen kan fortfarande spurta under månaderna fram till valet.
Samtidigt är regeringens uttryckliga ambitioner höga, inte minst inom AI med målet att Sverige ska vara bland de tio främsta länderna globalt och att offentlig sektor ska bli världsledande i användningen av AI.
Då krävs genomförandekraft. Det är i användningen av AI brett i ekonomin som värdet skapas. Med kort tid kvar av mandatperioden blir det centralt att omsätta ambitioner i konkreta resultat. Detta blir också en avgörande fråga i samband med valet och för nästa mandatperiod där fokus behöver skifta från strategi till leverans.
Satsningar på förbättrat kunskapsläge, utbildning och kompetensutveckling
TechSverige välkomnar att regeringen stärker fokus på statistik och analys, särskilt när det gäller AI:s påverkan på nyexaminerades etablering på arbetsmarknaden. Vi har pekat på ett tydligt behov av ett bättre kunskapsunderlag. I rapporten Nyexaminerade, AI och vägen in på arbetsmarknaden föreslår vi tillsammans med Akavia att SCB ges i uppdrag att ta fram mer aktuellt och träffsäker statistik över nyexaminerades etablering och AI, ett behov som regeringen nu har hörsammat. Övergången från utbildning till arbete är en tidig indikator på förändringar i efterfrågan på kompetens och det är därför viktigt att följa utvecklingen, nationellt och internationellt.
TechSverige ser positivt på att regeringen tillför resurser till civilingenjörsutbildningar. Samtidigt krävs i praktiken en långsiktig och omfattande utbyggnad av teknikutbildningar för att möta framtidens behov. Utbildningskapaciteten begränsas av ett styr- och ersättningssystem som inte fungerar, och regeringen kan inte längre lappa och laga. Det krävs en kraftig förstärkning av resurserna och ett reformerat resurstilldelningssystem som möjliggör att fler kan utbildas med bibehållen kvalitet. Kompetensbristen på ingenjörer och techspecialister bromsar redan svensk tillväxt och för techbranschen är tillgången till kvalificerad kompetens avgörande för att investeringar och jobb ska stanna i Sverige.
TechSverige är samtidigt positiva till att regeringen vill öka genomströmningen på ingenjörsutbildningar genom att möjliggöra nya arbetssätt för studenter som har få poäng kvar till examen samt förbättra möjligheterna till förhöjd studietakt. TechSverige har återkommande föreslagit att ett uppdrag bör ges till Universitetskanslersämbetet att kartlägga skälen till avhopp, inte bara deras omfattning och tidpunkt utan även att myndigheten får ett främjandeuppdrag att tillsammans med lärosätena sprida goda exempel där genomströmningen fungerar väl.
TechSverige välkomnar också satsningen på kompetensutveckling för lärare inom STEM-ämnen, men vill se ett tydligare fokus på digital kompetens. Vi föreslår därför ett nationellt digitalt kompetenslyft för lärare med återkommande fortbildning i digitala verktyg och AI i undervisningen. Det behövs för att ge lärare rätt förutsättningar i klassrummet och säkerställa att svenska elever utvecklar den digitala kompetens som krävs i ett allt mer teknikdrivet samhälle.
TechSverige efterlyser fler insatser med tydligare fokus på åtgärder som stärker kompetensförsörjningen och omsättning på arbetsmarknaden, inte minst när det gäller övergången mellan utbildning och arbetsliv. Därför föreslår vi att regeringen utvidgar den sänkta arbetsgivaravgiften för unga 19–23 till att även omfatta nyexaminerade det första året efter examen.
Hoten från cyberbrott kräver mer än flytt mellan myndigheter
Regeringen fortsätter arbetet med att flytta cybersäkerhetsfrågorna till Nationellt cybersäkerhetscenter vid Försvarets radioanstalt. Polismyndigheten får medel för bättre digital informationsförmåga, särskilt med anledning av den organiserade brottsligheten. Regeringen pekar uttryckligen på behovet av att lagra, bearbeta, analysera och dela digital information bättre i brottsbekämpningen. Det behöver kompletteras med satsningar mot cyberbrottslighet som ransomware och bedrägerier. Det är brottslighet som är svår att komma åt och kräver internationellt samarbete och teknisk kompetens.
Sammanfattningsvis visar vårpropositionen att Sverige är på väg ur lågkonjunkturen, men i ett fortsatt osäkert omvärldsläge. Samtidigt saknas i stor utsträckning de konkreta reformer som krävs för att stärka Sveriges långsiktiga tillväxt och konkurrenskraft. Inom techområdet tas steg, bland annat inom AI, cybersäkerhet och kompetensförsörjning, där TechSverige har varit pådrivande. Men för att Sverige fullt ut ska ta tillvara möjligheterna i den tekniska utvecklingen krävs nu ökat fokus på genomförande, tydliga prioriteringar och reformer som stärker produktivitet, kompetens och investeringar.