Forskningssammanställning om digitaliseringens effekter på arbetsmarknaden
– Produktivitetstillväxten blev mycket svag i samband med finanskrisen och ekonomierna särskilt i syd- och kontinentaleuropa inte har återhämtat sig ordentligt ännu. Även om vi i Sverige har haft en högkonjunktur och produktiviteten har börjat öka något ligger vi långt ifrån hur det såg ut före finanskrisen, säger Eva Uddén Sonnegård.
Flera nationalekonomer menar att vi inte kommer tillbaka till den höga produktivitetstillväxten som rådde tidigare och att det inte var ett normaltillstånd, medan andra menar att vi just nu befinner oss i en omvandlingsfas där företag på den teknologiska fronten har en hög tillväxt medan andra sackar efter. Eva Uddén Sonnegård ser en stor potential till förbättringar som kan påskyndas med ekonomisk politik:
– Mindre av regelbörda och flexiblare arbetsrätt framförs som exempel av flera nationalekonomer.
Var det några av slutsatserna i din forskningssammanställning som gjorde dig överraskad?
– Jag blev något överraskad över att digitaliseringen framöver inte kommer att påverka Sverige lika mycket som t.ex. Tyskland. Baserat på analysen i OECD:s vuxenstudie beräknas runt åtta procent av jobben försvinna medan runt 25 procent kommer ändra innehåll. Det kan antingen bero på att omvandlingstrycket är lågt i Sverige – vilket då inte ger några positiva produktivitetsvinster – eller att vi har varit så tidiga med automatisering, robotisering och digitalisering jämfört med andra europeiska länder att det inte finns så mycket vinster att hämta.
För närvarande präglas arbetsmarknaden av rådande pandemi. Hur tänkte du kring det i din sammanställning?
– Studierna som jag baserat rapporten på kom före pandemin så det är naturligt att frågeställningarna skulle se lite annorlunda ut idag. Men samtidigt dröjer det tills vi kommer se slutet på pandemin och den omdaning som sker i samhället. Jag tror att digitaliseringen kommer ta ordentlig fart – och har redan i viss mån gjort det – på alla områden, inte bara på de mest kunskapsintensiva arbetsplatserna där man är öppen för ny teknik. Det skulle ha kunnat påverka resultaten i de enkätstudier som jag använt i rapporten.
Du har lyft fram vikten av att även lågavlönade och visstidsanställda för möjlighet till kompetensutveckling. Varför är det viktigt?
– Genomgående förslag för att öka produktiviteten är att kompetensen hos arbetsstyrkan måste höjas och inriktas på digitala kunskaper. En kartläggning av kompetensutveckling av företagsnära kunskaper som OECD gjort visar att det är just lågutbildade som inte tillägnar sig företagsspecifik utbildning. De arbetar dessutom ofta i tidsbegränsade anställningar, vilka inte på samma sätt som tillsvidareanställda har möjlighet till kompetensutveckling. Den överenskommelse som Svenskt Näringsliv, PTK, Kommunal och Metall har gjort kommer vara central och viktig för att öka digitaliseringskompetensen.
Vad tycker du om IT&Telekomföretagens förslag om tech-checkar?
– Det är ett exempel på ett väl genomtänkt förslag som regeringskansliet kan ta sig an för implementering. Det är viktigt att alla ska kunna ta del av digitaliseringens fördelar och att såväl de som inte har ett arbete som de som har ett arbete kan med förslaget själva ta initiativ till vägledning och kompetensutveckling tack vare det finansiella stödet. Det är viktigt att insatsen är temporär och att aktörerna som ger utbildningen är godkända i enlighet med förslaget. Uppföljningen föreslås göras av Tillväxtverket och Myndigheten för yrkeshögskolan. Det blir en grannlaga uppgift för myndigheterna att se till att stödet ges till avsedd kompetensutveckling. Inte minst Tillväxtverket har i samband med coronakrisen skaffat sig viktiga erfarenheter för att kunna utvärdera seriositet och effektivitet i ansökningar om statligt stöd av olika slag. Att arbetsgivarna också får ett stöd i form av kompetensavdrag gör det är möjligt för små företag att satsa på kompetensutveckling. Lagstiftningen kan behöva ses över för att garantera även visstidsanställdas tillgång till kompetensutveckling under arbetstid.
Vilka är digitaliseringens mest positiva effekter enligt rapporten?
– Det mest positiva med digitaliseringen är att den påverkar människors välfärd; det är betydligt lättare att utföra många arbetsuppgifter med hjälp av datorerna och rutinuppgifter utförs av datorer istället. Inte minst nu under corona-pandemin rapporteras om hur många tycker det är lättare att få ihop det s.k. familjepusslet när möjligheten att arbeta hemifrån är stor. Men det mått på välfärd som vi brukar använda (BNP per capita) kanske inte kommer fånga in betydelsen av digitaliseringen. Det kan vara svårt att mäta hur stort bidraget till produktionen blir.
Och vad kan man göra åt de mest negativa?
– Satsa på utbildning, utbildning, utbildning! Universiteten måste delta i vuxenutbildningen och erbjuda flexiblare villkor; det bör vara möjligt att följa större delen av kursutbudet på nätet och kurser bör kunna skräddarsys för olika grupper av vuxna studerande. Här tror jag corona-pandemin bidragit mycket positivt till att universiteten ändrar sitt arbetssätt. Ytterligare en fördel men också en nackdel med digitaliseringen är möjligheten till gig-jobb; friheten är stor för uppdragstagaren medan uppdragsgivaren är anonym och känner inte något ansvar för arbetsförhållandena. Inte heller den som förmedlar uppdraget betraktar sig som en arbetsgivare på den reguljära arbetsmarknaden. Här kan behövas viss reglering men det krävs en avvägning så att gig-jobben inte försvinner. För många kan sådana jobb vara ett första jobb på svensk arbetsmarknad.
