En cirkulär och hållbar värdekedja
krävs att både näringslivet och det offentliga ställer om från
linjära till cirkulära affärsmodeller. Techbranschen kan
bidra genom att öka cirkulariteten i techvärdekedjans
alla delar, från utvinning och förädling av material, i
produktion, distribution, hantering hos kunder och
slutanvändare till avfallshantering och återvinning.
Den traditionella linjära modellen för elektronikprodukter består av fem steg: utvinning av material, tillverkning, distribution, slutkonsument och slutligen avfall.
I en cirkulär modell kan produkterna i stället ta flera
nya vägar efter första konsumentsteget, genom att återanvändas av en annan konsument, uppgraderas, plockas isär och tas tillvara, eller om inget av detta längre
går: materialåtervinnas. Det slutliga målet med en cirkulär
modell är att helt eliminera avfall. Eftersom elektronik-
avfall innehåller många värdefulla och sällsynta material, så som guld, platina, kobolt, jordartsmetaller, aluminium och tenn utgör elektronikavfallet en stor möjlighet för branschen att säkra tillgång till råvaror och samtidigt minska mängden avfall.
I techbranschen går allt fler företag över till nya mer cirkulära affärsmodeller där as-a-service-tjänster och delningsekonomi står i fokus i stället för enbart
försäljning av hårdvara. Övergången lägger grund för en mer cirkulär ekonomi genom att fokus inte längre ligger på att bara sälja en produkt utan i stället skapa en mer långsiktig relation med köparen där företaget äger och tar ansvar för produkten under hela dess livscykel.
Alla nordiska mobiloperatörer erbjuder i dag helt cirkulära modeller där man både kan lämna in, ofta mot ersättning, och köpa begagnade mobiltelefoner, med samma garanti och kundupplevelse som för en ny mobiltelefon men med ett lägre koldioxidavtryck. Denna
modell finns också hos de större elektronikkedjorna.
Producentansvar är ett politiskt styrmedel för att uppnå miljömålen och innebär att producenter ansvarar för att samla in och ta hand om uttjänta produkter och/eller material. Producentansvar finns inom ett flertal områden med koppling till it-produkter.
En övergång från jungfruliga (det vill säga nyproducerade) till mer återvunna råmaterial från elektronikåtervinning eller
råvarumarknader minskar också drastiskt den risk och de miljömässiga effekter som finns vid mineral- och material-
utvinning.
Exempelvis kan användningen av återvunna metaller minska utsläppen av växthusgaser från mobiltelefontillverkning med uppskattningsvis 50 procent.
Det skiftet kräver i sin tur utbyggnad av återvinningsinfrastrukturen och sannolikt både förändrade beteenden hos kund och ökad fokus på hållbarhet i offentliga upphandlingar, vilket branschen jobbar med att skapa.
Leverantörs- och värdekedjan för techbranschens produkter är i dag ofta beroende av ett stort antal
underleverantörer i allt från utvinning av råvaror och material, tillverkning, montering, frakt samt transporter
till slutanvändare. Det är vanligt att kedjan sträcker sig över flera världsdelar. I varje led av värdekedjan finns det sociala och ekologiska hållbarhetsrisker, och därmed
utmaningar för branschen att ta sig an. Kraven på företag att kunna redovisa både social
och miljömässig hållbarhet ökar inte enbart för den egna verksamheten utan även för leverantörer.
De miljömässiga och sociala hållbarhetsriskerna och den faktiska påverkan är störst långt ner i leverantörs-
kedjan, särskilt vid framtagandet av de material och mineraler som behövs för att skapa techbranschens produkter.
Enligt Internationella energirådet (IEA) behöver världens mineralutvinning öka fyra gånger till år 2040 för att Parisavtalets klimatmål ska nås, då många av de tekniker som bedöms vara avgörande för att vi ska klara omställningen använder sig av olika mineraler i produktionen.
Exempelvis väntas världen behöva 21 gånger mer kobolt jämfört med i dag och 42 gånger så mycket litium.
Framtagandet av alla de råvaror och material som behövs i elektronik är en stor utmaning för branschen.
TechSverige beskriver i rapporten Hållbara leveranskedjor branschens förutsättningar för att arbeta för hållbara leverantörskedjor.78 Att garantera miljömässigt och socialt ansvarstagande i hela leverantörskedjan är ett komplext och omfattande arbete för företag som kan ha tusentals leverantörer. Särskilt stor är utmaningen
att ställa och följa upp krav på underliggande leverantörsled, dvs. underleverantörer till leverantörer. Företag i branschen arbetar med egna och gemensamma insatser för att alla led i leverantörskedjan ska efterleva:
- ILO:s kärnkonventioner som behandlar områden som diskriminering, barnarbete, frihet att organisera sig och tvångsarbete
- FN:s konvention om barns rättigheter
- FN:s deklaration om mänskliga rättigheter
- FN:s Global Compact, bestående av internationella principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga
- frågor, miljö och korruption riktade till företag
- Högt ställda krav på hälsa och säkerhet, miljö, etik, antikorruption och begränsad användning av så kallade konfliktmineraler
Utöver det interna arbetet kan företag även välja att ansluta sig till olika branschinitiativ. Exempel på branschinitiativ för att säkra socialt ansvarstagande i leverantörsleden:
- RBA (Responsible Business Alliance), har utarbetat
- en gemensam uppförandekod som används av i huvudsak aktörer inom den tillverkande elektronikindustrin. I den ingår att stödja rättigheterna och välbefinnandet av arbetare och samhällen världen över som påverkas av den globala leverantörskedjan. Som medlem åtar man sig även att stödja ständiga förbättringar av sitt sociala, miljömässiga och etiska ansvar i sina leverantörskedjor. RBA har även tre underorganisationer RMI (Responsible Mineral
- Initiative), RLI (Responsible Labor Initiative) och RFI (Responsible Factor Initiative) som tillhandahåller verktyg och resurser som möjliggör för företag att göra ansvarsfulla val.
- JEITA (Japan Electronics and Information Technology Industries Association) arbetar med flera olika initiativ inom hållbarhetsområdet.
- GeSI (Global e-Sustainability Initiative/Global
- Enabling Sustainability Initiative)
- JAC (Joint Audit Cooperation)