Hoppa till innehåll

Var finns de räddande utrikesfödda IT-riddarna?

IT-branschen lider av en både akut och strukturell brist på kompetens, vilket vi på IT&Telekomföretagen visade i en rapport i våras. I avsaknad av den kvalificerade kompetensen hemmavid riktar många aktörer blickarna utanför Sveriges gränser, i hopp om att kunna fylla luckorna därifrån. Parallellt med detta ställer många politiker sitt hopp till att IT-branschen ska kunna bidra till att ge jobb åt de många migranter som kommer till Sverige.

I den mån det finns många med IT-bakgrund bland migranterna så borde det vara en vinnande kombination. En första hake är dock att veta hur många av dem som har en IT-bakgrund. Sett till kategorin arbetskraftsinvandrade så vet vi, men detta handlar ju om dem som redan är värvade till den svenska branschen och löser därför inte problemet för de företag som behöver rekrytera nya. När det gäller den mycket stora gruppen asylsökande så vet vi helt enkelt inte. Varken när personer söker eller när de får asyl sker någon form av registrering av vilken utbildnings- eller yrkesbakgrund de har. Ett samarbetsprojekt mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen lär dock vara på gång för att åstadkomma just detta.

En andra hake är att profilen hos de som söker asyl inte nödvändigtvis stämmer med den som IT-bolagen söker. En driven, självgående java-utvecklare (gärna med goda engelska- och svenskkunskaper och helst också bostad) är inte alls detsamma som en icke svensk-kunnig nätverkstekniker från Damascus, som har att hantera en traumatisk flykt och att finna sig tillrätta socialt i Sverige.

Avståndet mellan bolagen som söker den utrikesfödda kompetensen och de myndigheter som ansvarar för inslussning och matchning av utrikesfödda är dessvärre mycket långt. Det behövs både mer kunskap om yrkesprofilen hos de utrikesfödda, och mötesplatser där branschens kompetensbrist, och inte myndigheternas behov av att lösa ett sysselsättningsproblem, står i fokus.

(Se rapporten: ”Akut och strukturell kompetensbrist i IT- och telekomsektorn”)