Fyra år senare: Tech har flyttat upp på agendan – nu krävs genomförande 

När mandatperioden inleddes 2022 stod Sverige inför ett helt annat läge än i dag. AI hade ännu inte fått sitt stora genombrott, säkerhetsläget såg annorlunda ut och tech- och digitaliseringsfrågorna hade en betydligt mindre framträdande roll i den politiska debatten. 

Fyra år senare är vårt bokslut över mandatperioden positivt – men vi är inte nöjda. 

Techfrågorna står betydligt högre på den politiska dagordningen. Framför allt under mandatperiodens andra hälft har tempot ökat. Sverige har fått strategier för AI, digitalisering, cybersäkerhet och kvantteknik. Satsningarna på forskning och strategisk teknik har stärkts, en ny Digitaliseringsmyndighet är på väg och villkoren för bland annat forskning och utveckling och internationell spetskompetens har förbättrats. 

På flera områden ser vi genomslag för frågor som TechSverige och våra medlemsföretag har drivit länge. Det är viktiga steg i rätt riktning. Att Ekots lördagsintervju nyligen samlade samtliga riksdagspartier till en särskild AI-debatt säger också något om förflyttningen. 

Samtidigt har omvärlden rört sig ännu snabbare. AI-utvecklingen går i en takt som få kunde förutse för fyra år sedan. Konkurrensen om kapital, kompetens och investeringar har hårdnat och digital infrastruktur och cybersäkerhet har blivit centrala delar av Sveriges motståndskraft. 

Det räcker därför inte att Sverige har rört sig framåt. Frågan är om vi har gjort det tillräckligt snabbt. 

Tech har blivit ekonomisk politik 

En av mandatperiodens viktigaste förflyttningar är synen på tech. AI, digitalisering och ny teknik diskuteras allt mindre som avgränsade digitaliseringsfrågor och allt mer som frågor om produktivitet, konkurrenskraft, säkerhet och tillväxt. 

Det är en utveckling som TechSverige tillsammans med våra medlemsföretag har arbetat hårt för att bidra till. En stark techbransch är en förutsättning för att höja produktiviteten i hela ekonomin, utveckla välfärden och stärka Sverige i en osäkrare omvärld. 

Därför är det positivt att Sverige till slut fått sin första heltäckande AI-strategi, med ambitionen att tillhöra världens tio främsta AI-nationer. Men den kom sent. Detsamma gäller digitaliseringsstrategin. Nu avgörs Sveriges position av hur snabbt ambitionerna omsätts i användning, investeringar och innovation. 

Det gäller inte minst offentlig sektor. AI och digital teknik kan bidra till bättre vård, skola och omsorg och samtidigt frigöra tid och resurser. Staten behöver vara en bättre beställare och möjliggörare – inte bygga lösningar som marknaden redan kan leverera.  

TechSverige har drivit frågan om sund konkurrens mellan offentlig och privat sektor. Därför är det positivt att nya regler mot osund offentlig säljverksamhet har kommit på plats. Nu måste de också få verklig effekt. 

Kompetensen börjar i skolan och fortsätter genom arbetslivet 

AI förändrar arbetsuppgifter och vilka kompetenser som efterfrågas. För juniora och nyexaminerade har vägen in på arbetsmarknaden blivit svårare, samtidigt som konkurrensen om spetskompetens fortfarande är hård. 

Sverige har fått en STEM-strategi, men kompetensfrågan börjar långt tidigare. Under mandatperioden har diskussionen om digitalisering i skolan alltför ofta reducerats till en debatt om skärmar, samtidigt som fyra av tio elever i årskurs 8 saknar grundläggande digitala färdigheter. 

TechSverige har drivit på för att stärka kompetensförsörjningen i hela kedjan från barns och ungas digitala kompetens och AI-förståelse till högre utbildning, omställning mitt i arbetslivet och möjligheten att attrahera internationell spetskompetens. 

Nästa mandatperiod behöver vi fortsätta på den vägen: skapa bättre vägar in för unga och nyexaminerade, stärka möjligheterna att lära nytt genom hela arbetslivet och säkerställa snabba och förutsägbara regler för arbetskraftsinvandring. 
 
Efter flera år av svag ekonomisk utveckling och med hårdare internationell konkurrens behöver Sverige samtidigt höja produktiviteten, stärka arbetsutbudet och ta bättre vara på den kompetens som redan finns. Därför ser vi med oro på förslag om generell arbetstidsförkortning. För en global bransch där kompetens är en av de viktigaste konkurrensfaktorerna är det fel väg att gå. 

 
Digital infrastruktur är strategisk infrastruktur 

Samtidigt finns områden där Sveriges konkurrenskraft behöver stärkas. AI gör tillgången till beräkningskapacitet, datacenter, el och robust digital infrastruktur allt viktigare. Sverige har goda förutsättningar, men villkoren för datacenter har försämrats samtidigt som våra nordiska grannländer konkurrerar om samma investeringar. 

TechSverige har under mandatperioden arbetat för att digital infrastruktur ska ses för vad den har blivit: en strategisk infrastruktur för Sveriges ekonomi, säkerhet och konkurrenskraft. Nu behöver också villkoren för investeringar spegla den betydelsen. 

Nästa regering behöver en AI- och techminister 

TechSverige och våra medlemsföretag har varit med och drivit på förflyttningen under de här fyra åren. Men mycket har kommit sent och omvärlden har rört sig snabbare. Nästa mandatperiod måste därför bli genomförandets mandatperiod. 

Strategier och ambitioner måste omsättas i investeringar och konkreta resultat. Sverige behöver öka AI-användningen och digitaliseringen, stärka kommersialiseringen av forskning och innovation, säkra kompetensförsörjningen och skapa konkurrenskraftiga villkor för den digitala infrastrukturen. 

Det kräver ett tydligare politiskt ledarskap. TechSverige vill se en AI- och techminister i nästa regering, med samlat ansvar för AI, digitalisering och data och mandat att driva regeringens arbete över departementsgränserna. Tillsammans med ett digitaliseringskabinett och den nya Digitaliseringsmyndigheten skulle det kunna stärka Sveriges genomförandekraft. 

Sverige har mycket goda förutsättningar att vara Europas ledande technation, men positionen är inte given. De kommande fyra åren måste handla mindre om vad Sverige vill göra och mer om vad vi faktiskt gör.

Christina Ramm-Ericson, chefsekonom