Är vår samhällsmodell det nästa Facit?
Tidigare i veckan presenterade nationalekonomen Mårten Blix en rapport om digitaliseringens effekter på ekonomin.
Slutsatserna är både hoppfulla och utmanande. De rymmer potential om ett bättre samhälle där resurser används smartare, beslut fattas på bättre grunder och nya lösningar på många utmaningar blir möjliga.
Samtidigt utmanar nya, digitala möjligheter etablerade och hittills väl fungerande modeller och system. Vårt välfärdssamhälle finansieras till exempel i stor utsträckning av skatt på arbete. Vad händer då om stora grupper ställs utanför arbetsmarknaden när robotar och algoritmer blir mer produktiva?
Idag utmanar nystartade, innovativa företag bransch efter bransch. Och samtidigt anställer de väsentligt färre än de traditionella bolag de konkurrerar ut.
Fyrtio år tidigare var industrikoncernen Facit världsledande på mekaniska räknemaskiner. Men de hade fel kompetens för att i tid förstå och reagera på de nya marknadsvillkor som framsteg inom elektroteknik möjliggjort. Inre konflikter mellan anpassning till det nya och respekt för det gamla fick koncernen att paralyserad falla ner i ett svart hål.
Skillnaden mot teknikskiftet som fällde Facit är att digitaliseringen sker på bred front. Företag som Kry.se, Baghitch och iZettle utmanar traditionell vård, logistik och betallösningar. För att nämna några få exempel. Vad de har gemensamt är att de med ny teknik förmått höja produktiviteten samtidigt som de sänkt pris och höjt kvalité.
Digital teknik flyttar nu gränserna för vad som är möjligt. Tidigare strukturomvandlingar har skett mer avgränsat i enskilda samhällssektorer och över tid. Och eftersom den digitala strukturomvandlingen går både brett och fort så utmanas större delar av samhället än tidigare.
En viktig fråga som Mårten Blix lyfter i sin rapport är om våra institutioner, arbetsmarknadens parter, riksdag och regering, har förmåga att genomföra de strukturreformer som krävs för att ta tillvara digitaliseringens potential samtidigt som dess risker minimeras. Det kräver kunskap, insikt och politiskt mod att våga satsa mer på vad vi kan få än vad vi har.
För den som törstar efter kunskap är Mårtens rapport en bra start. Han är också ledamot i tankesmedjan Digital Utmanings rådslag om framtidens arbete. Vilka problematiserar digitaliseringens effekter på arbetsmarknaden.