IT&Telekomföretagen kommentarerar statens budget 2014
IT&Telekomföretagen välkomnar att regeringen ser IT och telekomlösningar som viktiga för att skapa tillväxt och effektivisera den offentliga förvaltningen. Nedan följer fördjupade kommentarer till några av de utgiftsområden som återfinns i regeringens budget för 2014.
Inom utgiftsområde 2, Samhällsekonomi och finansförvaltning (i viss mån även kommentar till utg.område 22 om e-förvaltning):
Vidareutnyttjande av offentlig information
Här framgår inte med tydlighet om man avser tillföra några nya medel. Man redovisar pågående aktiviteter så som nytt PSI-direktiv från EU, svensk utredning för införandet av direktivet samt Vinnovas öppnadata.se. Regeringen avser med utgångspunkt i dessa olika, redan påbörjade insatser och underlag från myndigheter, vidta de ytterligare åtgärder som behövs för att säkerställa att offentlig information – när det är möjligt och lämpligt – tillgängliggörs på ett enkelt sätt för vidareutnyttjande. Användningen av offentliga data för kommersiella ändamål har inte fått det tydliga stöd i lagstiftningen som behövs. IT&Telekomföretagen har därför lämnat ett inspel till den svenska PSI-utredningen.
Elektronisk förvaltning
Regeringen avser att under det kommande året börja bereda frågan om hur arbetet med att digitalisera den offentliga förvaltningen bäst bör samordnas på myndighetsnivå. E-delegationen ska enligt sina direktiv (dir. 2009:19) senast den 31 mars 2014 ge förslag till hur arbetet kan föras vidare i ett längre perspektiv. Statsförvaltningen ska i större utsträckning tillsammans utveckla och dela digitala lösningar som skapar en enklare, öppnare och effektivare förvaltning till nytta för medborgare och företag.
Som regeringen aviserat tidigare, avser man att vika 38 miljoner kronor för att nästa år inleda en satsning som kallas Det digitala steget, ett utvecklingsprogram över flera år med syfte att göra det lättare för medborgare och företag att ha kontakt med offentlig förvaltning. Där är tänkt att ingå en tjänst döpt till Mina meddelanden. Ambitionen är att den myndighetsgemensamma e-brevlådan ska ersätta de olika varianter av "mina sidor" som finns i dag.
Regeringen har slutit ett avtal med Sveriges Kommuner och Landsting om närmare samverkan kring digitaliseringsfrågor. Hur denna samverkan ska ske ska utredas vidare. Regeringen avser att hitta former för en konkret samverkan kring digitala samverkansprojekt. Man kan ana en ökad vilja till centralstyrning av digitaliseringsarbetet. Något oroväckande är de skrivningar om att statsförvaltningen ska utveckla och dela digitala lösningar. Detta kan tolkas som att det ska göras i egen regi, men vi förväntar oss att statsförvaltningen och SKL ger marknaden chansen att utveckla digitala lösningar som skapar en enklare, öppnare och effektivare förvaltning till nytta för medborgare och företag.
Samlat upphandlingsstöd
Regeringen gör bedömningen att det offentliga upphandlingsstödet behöver koncentreras, förbättras och förstärkas. I dag är upphandlingsstödet utspritt på ett flertal myndigheter. Regeringen avser att samla det nuvarande stödet till vägledning och information om offentlig upphandling, inklusive innovationsupphandling i Konkurrensverket. Dessutom bedömer regeringen att denna verksamhet bör stärkas ytterligare, varför Konkurrensverkets anslag från 2015 utökas permanent med 35 miljoner kronor. Inköpscentralen vid Kammarkollegiet bedöms inte beröras av förändringen. Att de upphandlingsstödjande funktionerna samordnas i en myndighet har många efterfrågat och det är bra, men det är inte oproblematiskt att ha stöd och tillsyn under samma tak. Läs mer på vår blogg, tyckomit.se
Inom område 4, Rättsväsende:
Regeringens ambitioner med att stärka rättsväsendets möjligheter att både nyttja digital teknik samt beivra brottslighet i den digitala miljön, är självfallet lovvärda. Men det är viktigt att ta hänsyn till såväl personlig integritet (bra med kommittén, se nedan) samt de delar av näringslivet som berörs av rättsväsendets ökade behov av att verka i den digitala miljön. Summan av de senaste årens nya redskap för rättsväsendet är inte försumbar. Särskilt viktigt är att regeringen vid framtida reglering på ett tidigare stadium samråder med näringslivet för att undvika oönskade och kostsamma konsekvenser.
I övrigt anser IT&Telekomföretagen att följande satsningar är särskilt välkomna:
Instiftande av kommitté för att beakta personlig integritet i det digitala samhället
Mot bakgrund av att samhället i snabb takt digitaliseras och vi alla rör oss allt mer på nätet har regeringen för avsikt att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté för att hitta en avvägning mellan skyddet för den personliga integriteten och andra samhällsintressen.
Fördjupat samarbete mellan försvaret och rättsvårdande myndigheter
Regeringen önskar fördjupat samarbete mellan försvaret och polisen i syfte att stärka polisens hotbildsanalyser. Vilket rimligen avser att ge polisen och andra rättsvårdande myndigheter ökat tillgänglighet till FRA:s resurser. Mot bakgrund av avslöjandena kring de amerikanska och brittiska motsvarigheternas extensiva informationsinhämtning och det faktum att svenska myndigheter regelbundet byter information med dessa måste ett utökat användande av försvarets resurser beredas transparent och med respekt för såväl den personliga integriteten som berörda företags intressen.
Digitalisering av brottsmålshantering
Fortsatt samverkan mellan nio berörda myndigheter.
Inom område 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg:
Inom detta utgiftsområde går det faktiskt att spåra en tydlig vilja hos regeringen om att modernisera och effektivisera med hjälp av IT. Detta är vällovligt. Bland annat avser man att fortsätta arbetet med att etablera den nationella tjänsten HälsaFörMig, som ska bli ett digitalt verktyg för den enskilde att kunna spara, överblicka och administrera sin hälsoinformation.
Man väljer också särskilt att satsa på att förbättra vården för personer med långvarig eller kronisk sjukdom och avsätter 150 miljoner kronor under 2014-2015.
Regeringen avser vidare att ta fram en strategi som ska visa inriktningen på hur vården kan utvecklas för att bli mer effektiv, i högre grad involvera patienterna och öka deras tillgång till information. Här är IT-lösningar synnerligen lämpliga för att effektivisera, underlätta och bättre organisera vårdkedjan och vi avser naturligtvis att lyfta fram och betona detta i den utredning som kommer att tillsättas.
Man lyfter också frågan om den framtida kompetensförsörjningen inom området och konstatera att en effektivisering av användandet av professionernas resurser är nödvändigt för att Sverige även fortsatt ska kunna erbjuda en hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Regeringen anser därför att det finns behov av att analysera hur professionens resurser kan användas på det mest ändamålsenliga sättet och för rätt uppgifter. Här hoppas vi att man tar i beaktning de effektiviseringseffekter som IT och välfärdsteknologin kan genererar – läs vår rapport från i somras ”Välfärdsteknologi inom vård och omsorg – en studie av samhällsekonomiska effekter och politiska förslag till ökad användning”
Inom område 16, utbildning och universitetsforskning:
Trots att regeringens IT-ansvarige minister Anna-Karin Hatt har förespråkat satsningar i miljardklassen på att höja lärares IT-kompetens, finns inte en rad i budgetpropositionen om några satsningar på IT i skolan. Denna bristande samordning inom Alliansen, och överhuvudtaget den icke existerande viljan att satsa på moderna undervisningssätt, är anmärkningsvärd. Det lägger ännu större tyngd på att de förslag som IT&Telekomföretagen ihop med Datorn i Utbildningen presenterade i juli (”Beslutsboken”) verkligen tas på allvar och genomförs.
Inom område 17, Kultur:
På kulturområdet framgår man bland annat Svenska filminstitutet får i uppdrag att digitalisera det svenska filmarvet och tilldelas 30 miljoner kronor under åren 2015-2018. De extra pengarna beräknas räcka till att digitalisera cirka 500 filmer (i Svenska filminstitutets arkiv finns totalt cirka 2 500 svenska långfilmer). Nästa år vill regeringen också flytta 10 miljoner kronor från arbetet med att digitalisera biografer, till att digitalisera filmer.
Inom område 19, regional tillväxt:
Regeringen lyfter förtjänstfullt fram att en hög användning av IT och internet samt en väl utbyggd IT-infrastruktur i alla delar av landet är en viktig förutsättning för Sveriges hållbara tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Vidare framhålls att det är viktigt att svenska företag och hushåll i alla delar av landet kan dra nytta av de möjligheter som tillgång till bredband med hög överföringskapacitet ger så att arbetsmetoder kan effektiviseras och nya tjänster och affärsmodeller kan utvecklas. Tillgång till bredbandsinfrastruktur är centralt för att kunna bo och driva företag i hela landet samt för att tillhandahålla och ta del av god samhällsservice samt hantera globala samhälleliga utmaningar.
Man konstatera att det först och främst är marknadens uppgift att göra investeringar i bredbandsinfrastruktur. I svenska gles- och landsbygder saknas i vissa områden incitament för marknaden att göra de nödvändiga investeringarna. Regeringen menar därför att det finns skäl att prioritera stödinsatser till bredband med hög överföringskapacitet i områden där kommersiella förutsättningar för utbyggnad av bredband saknas.
Men det totala anslaget för utgiftsområdet är 1,5 miljarder kronor som ska täcka alla typer av åtgärder. IT&Telekomföretagen konstaterar att debatten om bredbandstäckning i glesbygd inte fullt ut återspeglas i anslag i budgeten samt att det fortfarande anses vara marknadens uppgift att göra investeringar i bredbandsinfrastruktur.
Inom område 21, energi:
Regeringens vision är lovvärd och årets budget pekar i riktningen att Sverige vill delta i ett miljörelaterat upplägg. IT&Telekomföretagen saknar dock tydlighet i samarbetet inom EU och användningen av globala produkter där Sverige saknar egna alternativ. Skattelättnader för införande av förnybara energikällor för småhus stimulerar knappast användning av existerande energieffektiva vardagsverktyg som datorer och smartphones. Ekonomiska incitament för införande av existerande processer och verktyg inom offentlig sektor hade visat vägen, även för privata konsumenter.
Inom område 22, kommunikationer:
Här återfinns politiken för informationssamhället och man kan konstatera att regeringens ambitioner på området går åt rätt håll. Här lyfts såväl vikten av en god och väl utbyggd robust infrastruktur, samhällets vinster av en större digital delaktighet, e-tjänster som underlättar för såväl företagande som för enskilda medborgare och hur IT kan fungera som en viktig komponent i miljöarbetet. Det är glädjande läsning och trots att anslagen på området minskar något jämfört med föregående år, ser vi ändå en tydlig vilja och ambition hos regeringen avseende IT-politiken. Mycket (kanske rentav alltför mycket…) av denna vilja läggs dock på Digitaliseringskommissionens uppdrag och arbete. Förväntningarna och kraven på vad kommissionen kommer att leverera är redan höga och blir med detta knappast mindre.
Vi kommer att få anledning att återkomma med fördjupade kommentarer kring utgiftsområdet, då vi haft möjligheten att närmare analysera de förslag och de utgiftsposter som föreslås.
Inom område 24, Näringsliv:
Även om inga nya satsningar som direkt berör ICT-branschen aviseras så är regeringen ändå tydlig med behovet av att stödja, inte minst kunskapsintensiva, tjänsteföretag. De erkänner att en stor del av tillväxten står att finna i små, snabbväxande tjänsteföretag. Och att dessa har ett stort behov av kapital- och kompetensförsörjning samt marknadsstöd. Att regeringen uttalar en ambition att stödja dessa företag är utomordentligt.
I övrigt anser IT&Telekomföretagen att följande satsningar är särskilt välkomna:
Riskkapital
I syfte att dels stärka utbudet av privat riskkapital för bolag i tidiga skeden, dels främja förekomsten av privata risk-kapitalförvaltare föreslår regeringen att med medel från EU:s regionalfondinrätta en fond med syfte att investera i nya och befintliga, privata, riskkapitalfonder.
Skattelättnader
FOU-avdrag – För att stimulera investeringar i forskning och utveckling föreslår därför regeringen att det införs ett skatteincitament för FoU. Skatteincitamentet ges i form av ettavdrag vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med FoU.
Personaloptioner: Låta utreda skattereglerna för finansiella instrument som t.ex. optioner och andra aktierelaterade instrument
Ökad samverkan för att stödja export och tillämpad forskning
Internationalisering – Regeringen avser verka för ökad samverkan och koordinering mellan främjandeaktörer i syfte att öka kännedomen hos företagen om de stöd som står till buds (jfr Olle Wästbergs artikel i dagens DI).
Innovationsstrategier
Med grund i den forsknings- och innovationspolitiska propositionen (prop. 2012/13:30) genomför regeringen en rad åtgärder för att öka samverkan mellan universitet och högskolor och det omgivande samhället. Sedan tidigare finns 700msek aviserat i forskningsproppen för Vinnovas SIO-program för 2013-16.