Fortsatta piruetter från Utbildningsdepartementet runt IT i skolan

Igår träffade jag tillsammans med mina kollegor äntligen, efter ett halvårs väntan, Utbildningsdepartementets statssekreterare för skol- resp. högskolefrågor, Bertil Östberg och Peter Honeth. Förutom att allmänt lyfta fram branschens kompetensbehov valde vi att fokusera på två frågor: akuta insatser för att få fler internationella studenter till Sverige och tydliga ambitioner vad gäller IT som pedagogiskt hjälpmedel i skolan. I den förstnämnda frågan fick vi god respons från Peter Honeth – inga löften, men helt klart en lyhördhet för branschens behov.

Men i frågan rörande IT i skolan så… Ja, Bertil Östberg upprepade de bekanta argumenten som i princip går ut på att regeringen gjort sitt när de skrivit in ”modern teknik” i läroplanerna och att digitaliseringen verkar rulla på rätt bra i alla fall. Inte tal om att ha någon form av nationell strategi för att säkra en likvärdig utrullning och hjälp till kommuner med att utveckla pedagogiken. Och så favoriten: det finns inga forskningsrapporter som tyder på att IT hjälper till att uppnå kunskapsmålen. Väluppfostrade som vi var frågade vi inte om det finns motsvarande forskningsstöd för att papper och penna bidrar till att uppnå målen.

Sorgligast av allt är nog attityden: oviljan att se IT som det självklara medlet att uppnå målen (trots insikten att IT kommer att finnas där ändå för eller senare) och ointresset mot branschen som en välvillig partner.

Våra argument samlade vi i dokumentet En utbildningspolitik för främjande av digital kompetens  som vi överlämnade vid mötet.