SKL säger upp bredbandssamarbetet – varför?

IT&Telekomföretagen ser med stor oro på att SKL säger upp överenskommelsen ”Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet” med Konkurrensverket och Post- och telestyrelsen.

Sveriges Kommuner och Landsting, Post- och telestyrelsen (PTS) och Konkurrensverket ingick 2010 en överenskommelse om principer för hur kommuner bör agera i sina olika roller på bredbandsområdet. Överenskommelsen går i huvudsak ut på att kommuner ska träda in på marknaden först när kommersiella förutsättningar saknas och när kommuner driver bredbandsnät ska man agera på så låg nivå som möjligt i värdekedjan. Den säger också att kommunala bolag ska beakta konkurrensen om de går in i bredbandsprojekt för att minimera störningar på marknaden. Allt detta ligger i linje med grundläggande EU-rättsliga principer och regeringens uttalade målsättning i bredbandsstrategin att det är marknaden som i första hand ska driva bredbandsutbyggnaden.

Det kan också tilläggas att överenskommelsen delvis tillkom som en följd av de då nya reglerna i konkurrenslagen om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Tanken var att principerna skulle vara vägledande för Sveriges kommuner för att undvika att hamna i konflikt med konkurrenslagen, som bygger på utgångspunkten att risken är stor att konkurrensen snedvrids när offentliga aktörer säljer varor och tjänster i konkurrens med privata företag.

Det kan konstateras att överenskommelsen till stora delar fyllt sin funktion, dvs. att säkerställa en snabb utbyggnad i hela landet. Takten i bredbandsutbyggnaden har under de senaste åren varit hög. Under 2015 har antalet fasta bredbandsuppkopplingar med en överföringshastighet på minst 100 megabit per sekund ökat med sex procentenheter jämfört med 2014, och uppgick till två tredjedelar av alla hushåll och företag i landet enligt PTS:s mätning per oktober 2015. En viktig faktor bakom den starka tillväxten för snabba uppkopplingar är utbyggnaden av fibernät. Idag är 61 procent av de svenska hushållen anslutna till fiber, vilket är en ökning med sju procentenheter på ett år. Ytterligare cirka tio procent av hushållen finns inom 50 meter från en fiberansluten byggnad och skulle därför kunna ansluta sig till fibernät utan omfattande investeringar.

För att denna utbyggnad ska kunna genomföras i alla delar av landet krävs att Sveriges kommuner har tydliga bredbandsstrategier som främjar en effektiv konkurrens. I många av Sveriges kommuner har samverkan mellan de privata aktörerna och kommunerna i enlighet med överenskommelsen mellan SKL, PTS och KKV fungerar utmärkt. Dessvärre är detta inte en heltäckande beskrivning av alla Sveriges kommuners agerande. Det finns kommuner där t.ex. tillståndshandläggning tar lång tid och där kommunala bolag särbehandlas positivt. På senare tid ser vi också exempel på kommuner som valt att helt stänga ute privata aktörer från att investera i kommunen för att främja den egna kommunala bredbandsverksamheten. Detta är självklart mycket problematiskt och vi har sett alltför många exempel på hur detta agerande kommit att fördröja och försvåra för kommuninvånarna att få tillgång till en efterlängtad fiberuppkoppling.

Det förekommer alltså uppenbara hinder för utvecklingen. Det är dock vårt sammanfattande intryck, som också delas av PTS och regeringen, att marknaden fungerar väl vilket också resulterat i en hög utbyggnadstakt i Sverige. Operatörerna investerar cirka 10 miljarder kronor per år och utöver vissa kommuners försvåranden är huvudproblemet helt enkelt att hinna med – att kunna möta den stora efterfrågan som finns. Intrycket är alltså att den nu uppsagda överenskommelsen gett just den effekt som var önskad.

Men nu har SKL valt att ensidigt säga upp överenskommelsen. Den primära motiveringen tycks vara att en OECD-rapport hävdar att ”kommunala investeringar i bredbandsnät har mycket positiva effekter”. I motiveringen till beslutet redovisas dock inte vad, i den nu uppsagda överenskommelsen, som SKL anser fungerat sämre eller vad i denna modell som på något vis skulle ha hämmat bredbandsutbyggnaden.

IT&Telekomföretagen ser med stor oro på detta. En förutsättning för att nå bredbandspenetration enligt regeringens mål för år 2020 om 100 Mbit till 90 % av befolkningen är just samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Något som regeringen med IT-minister Kaplan i spetsen mycket tydligt står bakom, dvs. att det är marknaden som i första hand ska stå för utbyggnaden och att det offentliga ska gå in där marknaden inte finns. Att då säga upp ett samarbete utan att framföra vad som är problemet eller vad som skulle vara alternativet, äventyrar den kommande utbyggnaden och kan komma att få stora negativa konsekvenser för möjligheterna att nå de nationella bredbandsmålen.

IT&Telekomföretagen kommer att söka dialog med SKL och övriga parter för att klargöra hur ett nytt samarbete kan formas där privata och offentliga aktörer på bästa vis kan samverka för att nå det gemensamma målet om snabb och robust bredbandstäckning i hela landet.