Replik: Utan marknaden når vi inte bredbandsmålet

Det som krävs för att uppnå målet om bredband till alla är en väl fungerande samverkan mellan privata aktörer och kommuner och en sund konkurrens som uppmuntrar och tillvaratar fortsatta investeringar från marknaden skriver Ellinor Bjennbacke och Kajsa Frisell i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Precis som Christer Mattsson anser också vi att alla i Sverige – det vill säga 100 procent av hushållen och företagen – å det snaraste ska ges likvärdig tillgång till hela vårt samhälle genom tillgång till digital infrastruktur, det vill säga bredbandsuppkoppling.

Mattson har också helt rätt i att kommunernas engagemang i bredbandsutbyggnaden är avgörande för att det ska bli verklighet.

Vi menar dock att den svenska bredbandspolitiken, som bygger på att det i första hand är marknadens aktörer som ska stå för utbyggnaden av bredband och tillhandahållandet av tjänster, har tjänat Sverige mycket väl. Utan marknadens investeringar når vi inte regeringens nuvarande bredbandsmål om 90 procent och definitivt inte ett mål om 100 procent.

För att utbyggnaden ska kunna genomföras i alla delar av landet krävs att Sveriges kommuner har kommunala bredbandsstrategier, så långt är vi överens. Men vi menar, i enlighet med det regeringen uttrycker i sin bredbandsstrategi, att det också är avgörande att kommunerna främjar effektiv och fungerande konkurrens.

Detta eftersom konkurrens är det främsta medlet för att säkerställa ett urval av högkvalitativa och prisvärda tjänster till Sveriges konsumenter, företag och myndigheter, och därmed det enskilt viktigaste verktyget för att nå bredbandsmålen.

I den OECD-rapport Christer Mattsson hänvisar till i sitt debattinlägg finns en viktig slutsats han inte nämner, nämligen den att samverkan mellan offentliga och privata aktörer har varit ett framgångsrecept när det gäller tillgången till bredband i Sverige. Marknaden fungerar sammanfattningsvis väl, vilket har resulterat i en hög utbyggnadstakt – inte minst i internationell jämförelse.

Marknadens aktörer gör oavbrutet kraftfulla investeringar i den digitala infrastrukturen, och saknar varken kapital eller vilja att fortsätta bygga ut. Den huvudsakliga utmaningen är snarare att hinna med att möta den stora efterfrågan som finns.

De kommunalägda stadsnäten konkurrerar dessutom, till skillnad från vad Mattson skriver, i allra högsta grad med marknaden. Denna konkurrens gynnar kommuninvånarna både vad gäller pris och kvalitet på tjänster, förutsatt att den sker på lika villkor. Kombinationen av offentliga medel och privat finansiering kräver dock mycket tydliga regelverk för att säkerställa just konkurrensen – något som också framhålls i OECD-rapporten.

En sund konkurrenssituation i alla kommuner skulle innebära att de investeringar som görs i digital infrastruktur skulle räcka till fler och dessutom locka fler aktörer att investera ytterligare. Osund konkurrens i en kommun riskerar i stället att drabba kommunens medborgare genom en mer begränsad utbyggnad av ny infrastruktur, mindre valfrihet och högre priser.

I många av Sveriges kommuner fungerar samarbetet mellan de privata aktörerna och kommunerna väl. Utmärkande för dessa är att där finns en intern vilja och handlingskraft hos både politiker och tjänstemän.

Kommunerna ger markavtal med skäliga villkor, har resurser att handlägga nödvändiga tillstånd inom rimliga handläggningstider, är välvilligt inställda till alternativa och mer kostnadseffektiva förläggningsmetoder, och vill främja konkurrens i och mellan olika bredbandsinfrastrukturer.

Den samhälleliga och medborgerliga nyttan av bredband till alla är det nog ingen som ifrågasätter idag. Det som nu krävs för att uppnå det är en väl fungerande samverkan mellan privata aktörer och kommuner och en sund konkurrens som uppmuntrar och tillvaratar fortsatta investeringar från marknaden!

Ellinor Bjennbacke, näringspolitisk chef IT & Telekomföretagen

Kajsa Frisell, näringspolitisk expert IT & Telekomföretagen