Vart tog digitaliseringen vägen i regeringsförklaringen?

Ordet digitalisering förekommer inte en enda gång i regeringsförklaringen. Om Sverige ska placera sig i digitaliseringens framkant krävs mer, inte minst åtgärder mot kompetensbristen, skriver Anne-Marie Fransson i en debattartikel i Ny Teknik.

Efter en rekordlång regeringsbildning presenterades den nya regeringen. I regeringsförklaringen förekom inte orden ”digital” och ”digitalisering” en enda gång. Detta till trots presenterades en del betydelsefulla reformer. Vidare utnämndes Anders Ygeman (S) till energi- och digitaliseringsminister och han kommer att arbeta i det nyetablerade infrastrukturdepartementet.

Den största utmaningen för svenska digitaliseringsföretag i dag är kompetensbristen

IT&Telekomföretagen uppskattar att omkring 70 000 it-experter kommer att saknas i Sverige år 2022. Regeringen presenterar ett antal förslag som skulle kunna ha en positiv inverkan på kompetensbristen, bland annat ämnar man stoppa kompetensutvisningarna. Vidare vill regeringen reformera hyresmodellen, vilket också skulle kunna underlätta för kompetent arbetskraft att söka sig till Sverige.

Avslutningsvis vill regeringen även utöka möjligheterna för vidareutbildning genom att göra studiemedlen mer generösa. Detta kan vara ett bra sätt att få fler svenskar att omskola sig till de kompetenser som eftersöks av en törstande digitaliseringsbransch. Men mer behöver göras för att möjliggöra den omfattande vidareutbildning som krävs.

Vad gäller den fysiska utbyggnaden av digital infrastruktur noteras kort i regeringsförklaringen att bredband och mobila tjänster ska byggas ut i hela landet. Under tidigare år har telekombranschen upplevt betydande svårigheter med att bygga ut fiber i hela landet bland annat eftersom nödvändiga stödmedel har varit otillräckliga. Även Trafikverket, en statlig myndighet, har i vissa avseenden ställt sig i vägen. Möjligtvis undanröjer tillblivelsen av det nya infrastrukturdepartementet liknande komplikationer i framtiden, men det bör noteras att mycket behöver göras för att bredbandsstrategins mål verkligen ska uppnås i tid.

Digitaliseringsperspektiv i säkerhetspolitiken

Att ett digitalt perspektiv lyfts in i säkerhetspolitiken måste även det uppmärksammas. För att digitaliseringen av Sverige ska kunna fortskrida krävs nämligen ett brett förtroende för att den nya tekniken inte kommer att utnyttjas och missbrukas av illasinnade aktörer. Att regeringen vill skapa ett nationellt center för att öka informations- och cybersäkerheten är därför välkommet. Säkerhetsfrågor kommer emellertid alltid att vara en balansgång. Det är viktigt att den aviserade lagstiftningen om datalagring inte innebär ökade kostnader för branschen och därmed för enskilda människor eller strider mot rådande EU-rätt.

Avslutningsvis går det att konstatera att delar av den politik som presenterades i regeringsförklaringen är bra för den fortsatta digitaliseringen av Sverige, men vissa områden lyser med sin frånvaro. Bland annat lyfts inte frågan om hur Sverige ska förhålla sig till utvecklingen och användandet av AI, inte heller lyfts frågan om att skapa en nationell digital plattform för snabbare och säkrare nyttjande av e-tjänster; i Estland finns redan en sådan plattform på plats, X-Road.

Regeringsförklaringen presenterar ett antal politiska förslag som kommer att vara bra för landet. Men det är inte en tillräcklig reformagenda för att långsiktigt placera Sverige i digitaliseringens framkant.

Anne Marie Fransson
Förbundsdirektör
IT&Telekomföretagen