En verkstad, en fabrik och en större sandlåda – är det allt AI kräver? 

Regeringen går fram med satsningar på AI i budgeten. Det är bra. Det är rör sig om flera förslag för AI och data och om 479 miljoner kronor år 2026, med cirka 500 miljoner kronor beräknat per år för 2027–2030. Det ska räcka till bland annat en verkstad, en fabrik och en förstärkt sandlåda. 

Satsningen ska till exempel bidra till grunden för en svensk AI-fabrik vid Linköpings universitet. Det är välkommet och det är bra att regeringen understryker att den ska bidra till att stärka förutsättningarna för företag att utveckla AI-lösningar med hjälp av beräkningskraft och testmiljöer. Apropå AI-fabriker så höll Sverige på att mista just denna möjlighet då beslut om statlig medfinansiering till EU-finansieringen dröjde till bara dagarna före beslut. Vi var många som kämpade för detta och därför är det bra att det i budgeten nu avsätts pengar för medfinansiering för att europeiska AI-initiativ får en svensk hemvist. Den tydligheten behövs. 

Integritetsskyddsmyndigheten ska utveckla sin regulatoriska sandlåda för AI-tjänster. Att ge fler möjligheter för företag och kommuner att testa AI-lösningar i integritetsperspektiv kan vara ett bidrag till att minska kostnaderna för regelefterlevnad och till att uppmuntra innovation. TechSverige har tidigare påpekat vikten av att sätta företagens möjligheter i centrum och vad EU:s AI-förordning innebär i praktiken. Det är bra att det gör avtryck – i den här satsningen och i regeringens hållning om att skynda långsamt i genomförande av förordningen. För att vara en så viktig fråga för företagens konkurrenskraft så är dock budgeten till detta anemisk jämfört med övriga satsningar. 

Förslaget om sandlådan kopplas också till det uppdrag som Försäkringskassan och Skatteverket har fått om att skapa en AI-verkstad, något som TechSverige kommenterade nyligen. Om det görs rätt skulle en AI-verkstad göra det lättare för fler offentliga organisationer att ta till sig AI-utvecklingen. Men det finns helt klart risk för ändmålsglidning och osund konkurrens. Här behövs tydliga gränsdragningar och att de privata leverantörerna måste komma först när AI-lösningar ska tas fram.  

Det är bra att regeringen fortsätter arbetet med att tillgängliggöra mer data från den offentliga förvaltningen. Här måste fokus vara ett se till att data i elektroniskt format blir lätt tillgängligt med låga eller inga avgifter. Att se över de regler och avgifter som gäller för enskilda register och databaser kan ha större betydelse än att allmänt ordna arbetet kring data i den offentliga förvaltningen – även om det inte är oviktigt. Data gör nytta när det används. Det är utmärkt att regeringen för det arbetet framåt. 

I budgettider är det förstås viktigt att titta både vad regeringen vill satsa på och beloppen. Men som så ofta har ofta staten flera viktiga roller. Wallenberg Investments startar bolaget Sferical AI, som ska utveckla avancerad AI-infrastruktur för svenska företag. Bolaget startas tillsammans med fyra Wallenberg-ägda bolag och är en satsning om ”flera hundra miljoner kronor”. Vi måste få fler sådana investeringar i Sverige. Sferical AI-satsningen signalerar också vad företagen behöver och det vore därför klokt i att titta på hur regeringens satsningar kan förstärka sådana initiativ för största nytta.  

Budgetförslagen om AI från regeringen är mycket välkomna och en bra start. Det kommer förmodligen behövas mycket mer. 

Peter Kjäll, näringspolitisk expert
Fredrik Sand, näringspolitisk expert