Regeringens nya krav på arbetskraftsinvandring riskerar att slå fel trots de uttalade ambitionerna  

Regeringen presenterar idag nya regler för kvalificerad arbetskraftsinvandring och betonar särskilt techsektorns behov av internationella talanger och dess betydelse för landets tillväxt och framtida skatteintäkter. Vi välkomnar att Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har lyssnat på våra och andras synpunkter och valt att inte höja lönekravet för arbetskraftsinvandring till 100 procent av medianlönen. Förslaget är istället ett lönekrav på 90 procent av medianlönen, motsvarande 33 390 kronor. Men en höjning från 80 till 90 procent innebär inte att regeln har en positiv nettoeffekt på avancerad arbetskraftsinvandring, det vore att skönmåla verkligheten. 

Tvärtom riskerar det höjda lönekravet att försvåra rekryteringen av flera viktiga yrkesgrupper inom techsektorn. Exempelvis har drifttekniker (28 600 kr), supporttekniker (26 100 kr), systemadministratörer (32 800 kr) och nätverks- och systemtekniker (31 700 kr) lönenivåer under den föreslagna medianlönen. Dessa yrken är ofta ryggraden i den digitala infrastrukturen och utan dem fungerar varken utveckling, säkerhet eller drift av våra digitala system. 

Det är positivt att regeringen frångår förslag om undantag från lönekravet med arbetsmarknadsprövningar och byråkratiska listor. Men frågan kvarstår: hur ska systemet med undantag från huvudregeln fungera i praktiken? Vilka kriterier ska regeringen använda för att avgöra när undantag får göras och hur säkerställs att undantagen inte i sig blir ett nytt regelkrångel? Givet att regeringen själva lyfter techsektorn som ett nyckelområde under pressträffen borde det vara självklart att just techyrken omfattas av undantag. Annars riskerar ambitionerna att stanna vid ord. Men om målet verkligen är att locka den kompetens Sverige behöver måste systemet vara både förutsägbart och flexibelt. Annars riskerar vi att stänga dörren för just de specialister som ska bygga framtidens digitala Sverige.  

Talangattraktion är en fråga som behöver angripas strategiskt. Sverige behöver ha en strategi och sätta explicita mål från högsta politiska nivå. Det finns tex andra viktiga frågor på regeringens bord såsom höjd expertskatt och förutsättningar för FoU-avdrag, förbättrade villkor för doktorander och forskare som faktiskt kan leda till en nettoeffekt för avancerad arbetskraftsinvandring. Genom ett helhetsgrepp kan Sverige ta tillvara på det fönster som öppnats i väst. I ett läge där USA under Trump planerar att skärpa sina visumregler öppnas ett unikt tillfälle för Sverige att positionera sig som ett attraktivt alternativ för internationella talanger. 

Ana Andric, näringspolitisk expert
Pia Högset, näringspolitisk expert

Läs mer i debattartikeln:
Replik: Arbetskraftsinvandring är nyckeln till framgång