IT-utbildningar i yrkeshögskolan: dra i bromsen men inte i fel riktning  

Nyligen presenterade Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) resultaten från ansökningsomgången 2025. Yrkeshögskolan växer och utbildningsutbudet förnyas men inom utbildningsområdet Data/IT sker kraftiga neddragningar. Endast 31 av 220 ansökningar beviljas med hänvisning till att studerande i allt högre grad haft svårt att få jobb efter examen. Den försämrade statistiken förklaras främst av lågkonjunkturen men också av den snabba AI-utvecklingen. 

Att MYH pausar eller avslår utbildningar som inte leder till arbete är i grunden korrekt. Yrkeshögskolans uppdrag är att möta arbetsmarknadens behov och när andelen examinerade som får jobb sjunker behöver orsakerna analyseras. Men när konsekvensen blir att hela utbildningsinriktningar och områden avslås, snarare än enskilda utbildningar med bristande kvalitet eller relevans, måste analysen vara särskilt välgrundad. Beslut på denna nivå riskerar annars att få stora konsekvenser för arbetslivet.  

AI förändrar kompetenskraven, men det innebär inte att behovet av IT-kompetens som helhet minskar. Slutsatsen kan därför inte vara att IT-utbildningar avslås på bred front. Snarare handlar det om att beslut om nya utbildningar behöver anpassas för att möta nya krav på arbetsmarknaden.  

Min bedömning är att den minskade sysselsättningen bland dem som tog examen 2023 och 2024 i första hand kan förklaras av konjunkturläget samt av växtvärk inom yrkeshögskolan, snarare än av djupgående strukturella förändringar på arbetsmarknaden. Låt mig förklara.  

Lågkonjunktur slår direkt mot instegsjobben 

Osäkerheten i omvärlden har slagit hårt mot hela ekonomin och så även mot techbranschen. Under 2024 har investeringar bromsats, varsel ökat och sysselsättningen minskat i många sektorer samtidigt. IT-kompetens efterfrågas långt utanför den traditionella techbranschen men när det ekonomiska läget är pressat håller arbetsgivare generellt tillbaka nyrekryteringar.  

Samtidigt har färre uppdrag under lågkonjunkturen skapat ett svagare marknadsläge för många konsultföretag. Dessa bolag, som länge fungerat som en viktig språngbräda för juniora i branschen, har tvingats dra ned på instegsjobb, praktik- och traineetjänster. Effekten slår särskilt hårt mot nyutexaminerade och mot utbildningsformer som yrkeshögskolan där just övergången till arbete är ett centralt kvalitetsmått. 

Växtvärk inom yrkeshögskolan  

Yrkeshögskolan har expanderat kraftigt under senare år, inte minst inom Data/IT. TechSverige har i olika sammanhang lyft att denna expansion behöver ske parallellt med att kännedomen om yrkeshögskolan stärks bland arbetsgivare. I takt med att fler utbildningar startar ökar också behovet av att fler arbetsgivare känner till utbildningsformen och möjligheten att ta emot LIA-studenter. 

LIA, lärande i arbete, är en central del av yrkeshögskolan och en viktig brygga mellan utbildning och arbetsliv. En betydande andel av de studerande som genomför sin LIA får också arbete hos samma arbetsgivare.Samtidigt har tillgången till LIA-platser, särskilt inom Data/IT, varit en stor utmaning. 

När MYH under 2024 genomförde tematiska granskningar av utbildningar fick 70 procent av IT-utbildningarna kritik, jämfört med 44 procent i genomsnitt. Kritiken rörde framför allt tillgången till LIA-platser.¹ Det yttersta ansvaret för att säkerställa LIA ligger på utbildningsanordnarna men problemet är strukturellt och kräver ett bredare engagemang från arbetslivet. 

Ska yrkeshögskolan kunna fortsätta att utvecklas i hög takt är det angeläget att MYH och utbildningsanordnare ges förutsättningar att arbeta långsiktigt med både kvalitet och kännedom om utbildningsformen, i nära samverkan med arbetslivet. 

Utbildningsutbudet behöver utvecklas i takt med nya jobb 

Samtidigt finns det skäl att se över hur yrkeshögskolans utbildningsutbud utformas. TechSverige har pekat på behovet av att skapa bättre förutsättningar för utbildningar i framkant. För att yrkeshögskolan även fortsättningsvis ska kunna möta arbetslivets behov behöver det finnas ett större utrymme att bevilja utbildningar som tar höjd för nya och framväxande jobb, exempelvis inom AI. Det krävs öronmärkta resurser och kortare ansökningsprocesser för sådana utbildningar så att yrkeshögskolan bättre kan möta arbetslivets framtida kompetensbehov. 

Stärk relevansen i utbildningarna  

Det ligger i allas intresse att kvaliteten och relevansen i yrkeshögskolans IT-utbildningar stärks. Fram till 2023 har examinerade från IT-utbildningar inom YH haft en hög sysselsättningsgrad och en mycket god matchning mot arbetsmarknaden. Det är en styrkeposition som inte bör undergrävas av kortsiktiga slutsatser i ett pressat konjunkturläge. 

Under våren kommer vi som bransch- och arbetsgivarorganisation att arbeta för att bidra till ökad kännedom och ett större engagemang kring yrkeshögskolans IT-utbildningar. Bland annat genom att lyfta och synliggöra erfarenheter från medlemsföretag som är eller har varit engagerade i yrkeshögskoleutbildningar och som delar med sig av vilket mervärde det ger att delta i ledningsgrupper och ta emot LIA-studenter. Målet är att fler arbetsgivare, både inom tech och i andra branscher, engagerar sig. 

Efterfrågan på IT-kompetens finns nämligen inte bara i techbranschen utan i hela samhället. Och just därför behöver IT-utbildningar inom yrkeshögskolan utvecklas och anpassas, inte avvecklas.  

Ana Andric
Näringspolitisk expert