TechSveriges Almedalsagenda 2025: Tio förslag för att stärka techlandet Sverige

• Skapa rätt marknadsförutsättningar för techföretag att kunna växa och utvecklas i Sverige, genom ett bra investeringsklimat, tillgång till talanger och regelförenkling.
• Omsätt målen i regeringens digitaliseringsstrategi i konkret handling. Ge varje statsråd ett digitaliseringsuppdrag och forma en modern digitaliseringsmyndighet med uppdrag att främja utveckling.
• Stimulera utvecklingen genom att offentliga verksamheter använder kommersiella lösningar som första alternativ och utformar upphandlingar som får ut det bästa av marknaden.

Techbranschen är en grundpelare för svensk ekonomi som 2023 omsatte över 1 100 miljarder kronor och bidrog med cirka 350 miljarder kronor till BNP – mer än den traditionella basindustrin. För att Sverige fortsatt ska stå starkt och skapa tillväxt, arbetstillfällen och välfärd i en allt hårdare global konkurrens krävs krafttag och rätt förutsättningar. Den av regeringen nyligen presenterade digitaliseringsstrategin måste omsättas i konkret handling – varje statsråd bör ha ett tydligt digitaliseringsuppdrag. Sverige behöver också en ny, modern och drivande digitaliseringsmyndighet med kraft att samordna och driva utvecklingen framåt. Samtidigt måste samarbetet mellan det offentliga och privata stärkas – bara genom gemensamma insatser kan vi bygga fungerande marknader, stärka innovationen och skapa en konkurrenskraftig och hållbar digital ekonomi.

• Säkra kvaliteten och relevansen i högskoleutbildningar och öka matchningen med arbetsmarknadens behov av techspecialister.
• Attrahera fler tjejer till techutbildningar och ge bättre stöd till studenter för att minska avhopp.
• Stärk förutsättningarna för det livslånga lärandet och kompetensutveckling.
• Utveckla en nationell talangstrategi och minska byråkratin kring arbetskraftsinvandring.
• Se till att digitaliseringen genomsyrar kunskapsinnehållet i hela skolsystemet.

För att bibehålla och stärka Sveriges konkurrenskraft är det avgörande att vi investerar i digital spetskompetens. Den digitala omställningen och AI-utvecklingen ökar efterfrågan på techkompetens brett, inte bara inom techbranschen, vilket ställer höga krav på att öka kompetenstillgången. Svenska företag konkurrerar på en global marknad och andra länder som Indien, Sydkorea, Japan, USA och Kanada agerar och utbildar miljontals techspecialister. Sverige behöver högskoleutbildningar som bättre matchar arbetsmarknadens behov och attraherar fler, inklusive tjejer, till it-utbildningar. Samtidigt måste avhoppen minska. AI, digitalisering och säkerhet behöver integreras i befintliga och nya utbildningar och vi måste skapa förutsättningar för det kontinuerliga lärandet genom bland annat kompetensavdrag för företag. I den digitala omställningen måste Sverige även arbeta långsiktigt med kompetensförsörjning. Viktiga områden som programmering, datavetenskap, algoritmer, cybersäkerhet, digital källkritik och AI bör ingå i skolans läro- och kursplaner. Digital kompetens är en grundläggande färdighet och en förutsättning både för fortsatta techstudier och för att leva i en värld där digitalisering är en integrerad del av samhället.

• Positionera Sverige som ledande 5G/6G-nation och främja offentligt-privat samarbete inom samhällsnyttiga tjänster som vård, räddningstjänst, försvaret, transport med flera.
• Ge Konkurrensverket verktyg och resurser för att komma till rätta med osund konkurrens från offentliga aktörer som tränger undan investeringar och tjänster från privata aktörer.
• Undvik orimligt höga nätavgifter från fastighetsägare som hindrar de boendes digitalisering.
• Utveckla det statliga bredbandsstödet så att de kan användas både för fasta- och mobila nät för att nå fler företag och hushåll på framförallt landsbygden.

Svensk digitaliseringspolitik har haft ett stort fokus på utbyggnad av nät och i dag har nästan 100 procent av alla hushåll och företag en teoretisk möjlighet att ansluta sig genom antingen fibernät, mobilnät eller satellit. Andelen som faktiskt har anslutit sig och får ut potentialen med näten är dock betydligt lägre. I förlängningen påverkar detta hela samhällets digitalisering och möjligheten för exempelvis vård och omsorg att ställa om till digitala lösningar. Vi behöver flytta fokus från nät till nytta och från teoretisk uppkoppling till faktisk access till det digitala samhället. För att lyckas krävs åtgärder för att öka användningen av näten, som att främja offentligt-privat samarbete inom samhällsnyttiga tjänster, men också ett bättre investeringsklimat genom att minska branschens regelbörda och komma till rätta med osund konkurrens från offentliga aktörer som tränger undan privata investeringar. För att nå 100 procent behöver också det statliga bredbandsstödet utvecklas så att det kan användas både för fasta- och mobila nät.

• Öka de offentliga FoU-investeringarna till 1,2 procent och de totala satsningarna till 5 procent.
• Minska regelbörda och krångel genom att göra det lätt för entreprenörer att göra rätt.
• Stärk kapitalförsörjningen genom en attraktiv investeringsmiljö med stark koppling mellan akademi och näringsliv och genom att uppmuntra ägande bland medarbetare med konkurrenskraftig beskattning.

Entreprenörskap är motorn i en levande ekonomi. Utan nya idéer, företag och innovation stannar utvecklingen – både ekonomiskt och socialt. Det är viktigt att skapa rätt förutsättningar för ett ekosystem där innovation, kapital och talang samverkar för att lösa samhällets stora utmaningar. Genom ett ambitiöst mål – flest unicorns per capita – visar Sverige att entreprenörskap är en strategisk framtidsfråga och ett löfte om kreativitet, investeringar och långsiktig tillväxt.

• Tillsätt en AI Task Force i Regeringskansliet för att främja och accelerera användning och utveckling av AI både i privat och offentlig sektor – och i samverkan.
• Beräkningskraft får inte bli en flaskhals för AI-utvecklingen – underlätta utbyggnad av datacenter genom stabil tillgång till energi, snabbare tillståndsprocesser m.m.
• Lägg i en högre växel i arbetet med att öka tillgången till avgiftsfria offentliga data för AI-träning och tillämpningar.
• Avsätt årligen 100 miljoner kronor i folkbildningsinsatser inom AI.
• Det ska vara lätt att göra rätt – ge stöd och råd till företag för att följa AI-förordningen.

Det är avgörande för ett land som Sverige att ligga långt framme i AI-utvecklingen. Olika insatser behövs för att nå detta. Den svenska förvaltningsmodellen har stora begränsningar när man ska hantera tvärsektoriella utmaningar. Därför är det extra angeläget att förstärka det samordnande och främjande arbetet inom Regeringskansliet genom tillsättning av en s.k. AI Task Force. Underlätta och främja utbyggnad av beräkningskraft för näringsliv, offentlig sektor och akademin. Politiken för öppna data måste bli tydligare med vad som förväntas av myndigheterna och skapa förutsättningar för att fler ska avgiftsbefria och tillgängliggöra sina datakällor. För att Sverige fullt ut ska kunna ta tillvara på potentialen med AI måste en hög lägstanivå för grundläggande AI-kompetens hos Sveriges befolkning säkras. Både privat och offentlig sektor behöver råd och stöd för att undvika regulatorisk osäkerhet och regelefterlevnadskostnader när AI tränas och tillämpas. Utse en AI-myndighet med resurser och mandat att stödja och främja en bred AI-utveckling i hela samhället.

• Kraftfull omställning till digitalt först och digitalt drivna arbetssätt för att premiera det mänskliga mötet när det behövs, för brukare, patienter och anhöriga.
• Inför en 3-årig satsning om 3 miljarder kronor per år – Digitalt omsorgslyft – för att stötta kommunernas omställning, accelerera införandet och ett kompetenslyft kring välfärdsteknik och healthtech av omsorgspersonal.

I socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården används alltmer digitala lösningar och välfärdsteknik för insatser till äldre och personer med funktionsnedsättningar men utrullningen går långsamt. Breddinförande av ny teknik och förändrade arbetssätt är nyckeln till att tillvarata nyttorna i produktivitet, livskvalitet och trygghet. Omsorgen är särskilt belastad på grund av den demografiska utmaningen i Sverige. Med en ökning av personaltätheten med hittillsvarande trend skulle 50 procent av alla tillkommande i arbetsför ålder behöva arbeta inom vård och omsorg 2030. Därför behövs en särskild satsning som skapar förutsättningar för att kraftfullt öka takten i införandet av välfärdsteknik och healthtech.

• Inför en 1-in-2-ut-policy för allt svenskt regelarbete kopplat till tech inom EU och arbeta efter principen ”Think Small First”, för att säkerställa att regelefterlevnad blir enklare.
• Skapa en mekanism för att löpande utvärdera gällande regler och lämna förslag som främjar digitalisering och river hinder – en digitaliseringsberedning. Skapa en funktion som säkerställer att all ny lagstiftning är digitalt anpassad från start – ”digital by default”.
• Det måste bli praktiskt möjligt och lätt att använda regulatoriska sandlådor för företag som vill utveckla sig.

Under 2019–2024 antogs 116 EU-rättsakter som direkt påverkar digitalisering – nästan två per månad. Den snabba regleringstakten har skapat stora utmaningar för techföretag som behöver en paus för att anpassa sig till de krav som ställs. Ofta har lagstiftningen införts snabbt utan tillräckliga konsekvensanalyser, vilket försvårar innovation och efterlevnad. Sverige bör ta täten för en kraftfull förenkling av regelverk inom EU kopplade till tech utan överlapp, detaljstyrning och krav som hämmar investeringar. Låt de nya reglerna verka, prioritera införandet och förutsättningarna för efterlevnaden av lagstiftningen.

• Utveckla en politik för datacenter som en del av den svenska infrastrukturen för att näringslivet och det offentliga ska vara effektiva och konkurrenskraftiga.
• Skapa förutsättningar för beräkningskraft och hantering av data med världsledande hållbara datacenter i Sverige genom stabil tillgång till enkla och snabba tillståndsprocesser, elkraft, konkurrenskraftiga energipriser och god kompetensförsörjning.

Sverige som land ska vara framåtlutat när det gäller en politik som öppnar upp för att innovation, produkter och tjänster kan växa fram. Näringslivet och det offentliga ska ha förutsättningar för effektiva verksamheter och därmed kunna vara konkurrenskraftiga. För detta krävs att det finns kapacitet att lagra och hantera data i stora mängder, vilket i sin tur förutsätter en politik som ser datacenter som en grundläggande del av infrastrukturen och som stimulerar investeringar i dessa. För etablering av datacenter krävs snabba beslutsprocesser och det behövs tillgång till tillförlitlig elkraft till konkurrenskraftiga priser. Med hjälp av datacentrens kapacitet kan man nå större energieffektivitet i hela samhället.

• Höj informations- och cybersäkerheten genom att lösa kompetensbristen.
• Skapa ett förtroendefullt informationsutbyte mellan företagen och myndigheter om säkerhet.
• Stärk möjligheterna till gränsöverskridande säkerhetsarbete i Norden inom tech t.ex. genom regelharmonisering, gemensamma upphandlingar och bilda en utvecklingsfond för defence tech.

Det finns stora kompetensbehov inom informations- och cybersäkerhet. Bland det viktigaste det offentliga kan göra för att höja säkerhetsnivån i samhället är att minska kompetensbristen. Företagen kan bidra med information och är ofta tvungna att rapportera om säkerhetsrelaterade frågor till myndigheter – ofta utan att få något tillbaka. Utveckla bättre former för ömsesidigt informationsutbyte. Flera företag äger infrastruktur eller agerar på två eller fler nordiska marknader. Anpassa nationella regler och genomförandet av EU-regler så att det blir lättare att arbeta i våra Natoallierade grannländer. Undvik svenska särlösningar. Branschen kan bidra med försvars- och säkerhetslösningar: öppna för defence tech med en nordisk utvecklingsfond.

• Undvik generella regler om arbetstidsförkortning.
• Tydliggör att konsultbolag inom it och tech, med blandade leveransformer, inte omfattas av uthyrningslagen.
• Gör en rättssäker och balanserad implementering av plattformsdirektivet som inte hämmar den digitala utvecklingen.
• Modernisera den svenska arbetsmarknadsmodell så att den än mer utgör en konkurrensfördel för svenska techarbetsgivare och bidrar till investeringar i Sverige.

För att techbranschen ska växa krävs moderna och flexibla regelverk för techarbetsgivare som speglar branschens verklighet – med hög specialisering, internationell konkurrens och snabb omställning. Tillämpningen av uthyrningslagen på it- och techkonsultbolag och kommande genomförande av EU:s plattformsdirektiv skapar osäkerhet och försämrar konkurrensförutsättningarna på en global marknad. Med moderniserade, förutsebara och effektiva spelregler på svensk arbetsmarknad stärks företagens möjligheter att attrahera investeringar och spetskompetens samt skapar konkurrenskraftiga företag och arbetstillfällen – här i Sverige. Det innebär behov av en modernisering och förenkling av MBL, att uthyrningslagen inte tillämpas på konsultföretag i branschen och att generella regler om arbetstidsförkortning undviks. Annars riskerar den svenska techbranschen att tappa i konkurrenskraft och att företag och arbetstillfällen lämnar Sverige.