Hoppa till innehåll
Meny
0
Arbetsgivarguiden
Arbetsgivarguiden
Sajtinnehåll

Remiss av en översyn av EU:s mönsterskyddsregler (2022/03605)

Status
Avstod från att svara

Från
Justitied­eparte­mentet

Svar senast
20220203

Remiss av en översyn av EU:s mönsterskyddsregler

TechSverige har valt att inte svara på remissen.

Är det en bra eller dålig nyhet att man tjänar bättre än jag?

Andelen kvinnor i börsbolagens styrelser ligger nu på rekordnivån 30,7 procent, enligt Andra AP-fondens årliga kvinnoindex som presenterades i förra veckan. Året innan var siffran 27,9 procent. En god nyhet som visar på ”skjuts i utvecklingen”, menade Eva Halvarsson som är vd för Andra AP-fonden. En dålig nyhet, menade Ledarnas ordförande Annika Elias som inte ser någon anledning att ha tålamod att ”vänta i 37 år” på att Sverige ska bli jämställt.

Samtidigt presenterade Svenskt Näringsliv sin rapport "Kvinnor i arbete och ledning i näringslivet", vilken de menar visar att ”förändringens vindar blåser” baserat på att andelen kvinnor i ledning ökar stadigt i näringslivet; nu är andelen kvinnor i chefsposition nästan lika många (37 %) som andelen kvinnor i näringslivet totalt (39 %). Vad rapporten också visar är att andelen kvinnor på VD-poster ligger strax över tio procent och har gjort så, med mindre variationer, sedan 1998. ”Ingen stormstyrka på förändringstakten”, skulle alltså också kunna vara ett sant budskap. I dag presenterade så Medlingsinstitutet rapporten "Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2015 – vad säger den officiella lönestatistiken?". Rubriken och huvudbudskapet var att ”Löneskillnaden mellan kvinnor och män fortsätter minska”. Alldeles sant förvisso. Att minskningen var 0,7 procentenheter jämfört med året innan, att den totala löneskillnaden mellan kvinnor och män i hela ekonomin var 12,5 procent, den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, och att manliga nyexaminerade får högre lön än kvinnliga vid en tredjedel av de högskoleutbildningar som undersökts, innebär å andra sidan att rubriken ”Löneskillnaden mellan kvinnor och män kvarstår” vore minst lika rättvisande. Så vad är det vi säger egentligen? Och vad säger vi med hur vi säger det? Spelar det någon roll? Jag är ganska så övertygad om det. Det brukar till exempel ofta sägas att skillnaden mellan om ett glas är halvtomt eller halvfullt handlar om inställning. Må så vara. Men inte sjutton är det någons inställning som avgör om glaset någonsin blir fullt, eller ens förblir halvfullt. Att se positivt på saker låter ju i grunden bra, men uppmuntrar det till förbättring? Får det någon att faktiskt göra det som krävs – det vill säga att fylla på det där glaset? Eller, om ni så vill, rätt personer att aktivt göra det som krävs för att vi ska bli det där jämställda landet som tar vara på – och rättvist belönar - kompetensen hos hela sin befolkning? Jag är inte så övertygad om det.  

Minus

”Jämställdhet är inte en HR-fråga”, sa CGIs Sverigechef Pär Fors klokt under det seminarium som Svenskt Näringsliv arrangerade i samband med släppet av ovan nämnda rapport. Däremot och dessvärre tydligen en kvinnofråga, att döma av att publiken utgjordes av ca 95 % kvinnor.

Plus

157 av 3721 evenemang under årets Almedalsvecka handlar på något sätt om jämställdhet – bland annat det här: Womentors seminarium "En jämställd IT-och telekombransch – vision eller verklighet?" och så 5050-klubbens mingel förstås.