Remissvar: Remiss av SOU 2017:23 digitalforvaltning.nu
IT&Telekomföretagen har erbjudits möjlighet att besvara remissen Delbetänkande av Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster.
IT&Telekomföretagen vill framförallt fokusera på utredningens två huvudområden – etablering av en digitaliseringsmyndighet samt Mina meddelanden – men som en övergripande kommentar också framhålla det helt centrala att utgångspunkten för all digital förvaltning framöver ska och måste vara individen och individens behov.
IT&Telekomföretagen är positiv till delbetänkandets förslag om att Sverige behöver en starkare styrning av det offentligas digitalisering för att åter bli en av de ledande inom e-förvaltningsområdet. IT&T vill i det avseendet framhålla att en grundförutsättning för att lyckas med utredningens ambitioner är:
- att man också från regeringens sida avser att tydligare målstyra och precisera vad som ska uppnås inom digitaliseringens olika områden, dvs att också formulera uppföljningsbara mål för det nationella digitaliseringsarbetet
- att den faktiska nyttan av digitalisering kontinuerligt följs upp med utgångspunkt i nationella, europeiska samt globala mätningar och indikatorer; ett rent svenskt perspektiv är i detta avseende inte tillfyllest
Vi är positiva till att det övergripande ansvaret för digitalisering av det offentliga samlas och koordineras för bättre effekt. I detta uppdrag ligger dock ett tydligt behov av att kunna verkställa. IT&T ställer sig tveksam till om en myndighet kan ges verktyg att bli tillräckligt exekutiv. En stor del av digitalisering av det offentliga bygger på politiska beslut som osökt kommer ligga hos andra statsråd än det vilken en myndighet kan placeras. Om en myndighet ända ska väljas torde den bästa lösningen vara att den är underställd statsrådsberedningen. Vi noterar att den danska Statsministern själv har sagt sig ha en dröm och en tanke om en digital framtid och leder digitaliseringsarbetet, vilket vi tror är en god symbolik för hur centralt ansvaret behöver ligga för att nå tillräckligt snabb effekt.
Ytterligare ett problem med en myndighetslösning är finansiering. Digitaliseringen av den offentliga sektorn kostar pengar. Hitintills har detta finansieringsbehov släpat vilket också medfört att vi under åren som gått tappat position inom området e-förvaltning. Om myndighetslösningen väljs, så måste redan vid inrättandet beaktas så att finansieringen av digitaliseringen i de framtida budgetprocesserna inte förringas till ett särintresse.
När det gäller behovet av att ställa individen i centrum är Mina meddelanden ett bra exempel. I möjligheten att skapa en framgångsrik nationell tjänst ryms en mycket stor potential till ökad samhällsnytta. Det kräver dock möjlighet till dubbelriktad kommunikation, mellan myndigheter såväl som mellan myndigheter och invånare. Endast då kommer vi se en bred tillämpning av tjänsten.
Avslutningsvis vill vi bara peka på att framgång på den digitala världsarenan kräver framförhållning, mod och aktiva åtgärder inom den offentliga och privata sektorn.