Så fungerar avtalsrörelsen

Vad innebär avtalsrörelsen och hur går den till? Vad menas med ”märket” och den ”svenska modellen”, och vad är egentligen ett kollektivavtal? Vi reder ut alla begrepp som är viktiga för dig som medlem med kollektivavtal att ha koll på.

Vad är avtalsrörelsen?

Avtalsrörelsen är den återkommande processen där arbetsgivarorganisationer och fackförbund tillsammans förhandlar fram nya  kollektivavtal  som reglerar viktiga frågor som löner, arbetsvillkor och andra förmåner. Förhandlingarna sker ofta samtidigt på flera områden och kallas för  avtalsförhandlingar.

Märket – industrins roll som riktmärke

Först ut i avtalsrörelsen är industrisektorn. De sätter det så kallade  märket, som fungerar som en norm för löneökningar i resten av avtalsförhandlingarna. Märket är en central del av den svenska modellen, och det påverkar hur avtalsrörelsen utvecklas även inom IT, telekom och tech.

Hur ofta sker avtalsrörelsen?

Avtalsrörelsen sker vanligtvis vartannat eller vart tredje år, beroende på hur länge det aktuella kollektivavtalet gäller. Avtalets längd är en del av förhandlingarna, men oftast är avtalen på ett, två eller tre år.

Den svenska modellen – en konkurrensfördel för IT-, telekom- och techsektorn

I Sverige bygger arbetsmarknaden på en unik modell där arbetsgivare och fackförbund gemensamt förhandlar fram löner och anställningsvillkor i branschanpassade kollektivavtal – helt utan statlig inblandning. Denna samverkan, känd som den svenska modellen, skapar en flexibel och stabil arbetsmarknad som förenar goda arbetsvillkor med företagens behov av konkurrenskraft.

Den svenska modellen ger arbetsgivare och fackförbund möjligheten att tillsammans skapa verksamhetsnära lösningar. Genom kollektivavtal regleras exempelvis arbetstider, övertidsersättning och arbetsmiljöfrågor på ett sätt som ofta är bättre anpassat till branschens specifika krav än vad generell lagstiftning kan erbjuda.

För IT-, telekom- och techföretag innebär detta en möjlighet att säkra konkurrenskraftiga och skräddarsydda villkor som möter både medarbetarnas och verksamhetens behov.

En stabil arbetsmarknad med hög social tillit

Genom tydliga spelregler och förhandlingar mellan parterna minskar risken för konflikter och strejker. Resultatet är en trygg och stabil arbetsmarknad med hög social tillit, vilket är en grund för långsiktig framgång på en konkurrensutsatt marknad.

Steg för steg – så går en avtalsrörelse till

I avtalsrörelsen spelar förhandlingar mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund en nyckelroll för att fastställa kollektivavtalens villkor, exempelvis löner, arbetstider och andra arbetsvillkor. För företag inom IT-, telekom- och techsektorn är dessa överenskommelser särskilt avgörande. Branschen är starkt konkurrensutsatt och präglas av snabba förändringar, vilket gör att villkoren behöver balansera flexibilitet och stabilitet.

Här följer en översikt över hur förhandlingsprocessen vanligtvis ser ut i avtalsrörelsen:

Förberedelser

Innan förhandlingarna inleds samlas synpunkter och behov in från våra medlemsföretag. Det kan handla om allt från löneutveckling till specifika branschutmaningar. Denna input ligger sedan till grund för de krav, så kallade yrkanden, som sedan formuleras.

Växling av yrkanden

I god tid innan avtalen närmar sig sitt slut träffas parterna för att växla sina yrkanden som innehåller krav och önskemål på ändringar i avtalet.

Dessa yrkanden speglar parternas prioriteringar och utgör grunden för förhandlingarna. Diskussioner sker ofta tidigt för att skapa en gemensam bild av de områden som behöver förhandlas.

Förhandlingarna startar

Med yrkandena på bordet inleds de faktiska förhandlingarna. Inledningsvis ligger fokus på:

Med utgångspunkt i förberedelserna, driva våra egna frågor för våra medlemmar

Att förstå motpartens förslag och vilka konsekvenser dessa kan innebära.

Att analysera kostnader och möjligheter med olika förslag.

Här handlar det om att identifiera gemensamma intressen och tydliggöra eventuella konflikter.

Slutförhandlingar

När förhandlingarna närmar sig sitt slut går arbetet oftast in i ett intensivt skede.

Nu handlar det om att identifiera vilka frågor som parterna är överens om och bearbeta de frågor där det fortfarande finns möjlighet att fortsätta förhandla. Under slutförhandlingarna kallas oftast förhandlingsdelegationerna in till fysiska möten. Under den här fasen är det vanligt med långa möten – ibland sent in på natten – för att nå en överenskommelse.

Nytt avtal

När parterna når en överenskommelse färdigställs ett nytt avtal som gäller för den kommande avtalsperioden. Parterna informerar nu sina respektive medlemmar om innehållet i avtalet. Det nya avtalet träder i kraft och tar i normalfallet vid där det gamla upphört.

TechSveriges roll i avtalsrörelsen

TechSverige företräder cirka 1 400 medlemsföretag som är verksamma inom it, telekom och techbranschen. Kollektivavtalen vi förhandlar fram är IT-avtalet och Telekom-avtalet.

IT-avtalets motparter: Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer
Telekom-avtalets motparter: Unionen, Akavia, Sveriges Ingenjörer, Ledarna, Seko.

Vad är en konflikt?

En konflikt på arbetsmarknaden kan uppstå om parterna inte lyckas enas om villkoren i avtalsförhandlingarna. Nås ingen överenskommelse kan parterna varsla om konflikt och vidta stridsåtgärder, till exempel strejk, lockout, vägra övertid eller blockera jobb.

Så länge kollektivavtalet gäller omfattas arbetsmarknadens parter av fredsplikt. Det innebär att det inte är tillåtet att vidta stridsåtgärder förrän avtalet har löpt ut eller sagts upp.

När avtalet är uppsagt och har löpt ut råder inte längre någon fredsplikt. Det är endast parterna på central nivå som kan besluta om konflikt, inte enskilda medlemsföretag eller anställda.

Varsel om konflikt

Innan stridsåtgärder får vidtas måste ett skriftligt varsel lämnas till motparten och Medlingsinstitutet senast sju arbetsdagar i förväg. Medlingsinstitutet är en statlig myndighet som ansvarar för medling i arbetstvister.

Varslet ska tydligt beskriva vilken stridsåtgärd som ska vidtas, vilka som omfattas och när den ska genomföras. Vill någon part expandera konflikten till mer omfattande stridsåtgärder eller att fler företag ska omfattas måste även detta varslas sju arbetsdagar i förväg.

Olika typer av stridsåtgärder

Vid en arbetsmarknadskonflikt finns det inga specifika regler för vilka stridsåtgärder som är tillåtna, men vissa är mer vanligt förekommande:

Strejk är fackförbundens vanligaste stridsåtgärd som innebär att medarbetarna lägger ner sitt arbete. De tillåts inte att återvända till arbetsplatsen under tiden strejken pågår.

Lockout är arbetsgivarsidans motsvarighet till strejk, där arbetsgivaren stänger ute de anställda från arbetsplatsen utan lön.

Blockad innebär att den fackliga parten förhindrar arbete på ett företag, exempelvis genom att stoppa nyanställningar eller förbjuda övertid.

Stridsåtgärder kan vara riktade mot ett enskilt företag, vissa grupper av anställda eller hela branscher. Anställda som inte är medlemmar i facket kan välja att förbli neutrala.

Fackförbund har frihet att bestämma hur deras stridsåtgärder ska genomföras och kan enbart ta ut sina egna medlemmar i konflikt. Anställda som inte är medlemmar i facket kan välja att förbli neutrala.

Sympatiåtgärder är också tillåtet under pågående konflikt. Det innebär att ett fackförbund uppmanar andra fack att ta till stridsåtgärder till stöd för en annan organisation, även om den berörda arbetsplatsen har fredsplikt.

Medling

Medling är ett obligatoriskt steg innan en konflikt bryter ut, där parterna måste delta i en medlingsprocess. Medlare utses av Medlingsinstitutet eller enligt särskilt förhandlingsavtal mellan parterna, exempelvis Industriavtalet.

Reglerna för stridsåtgärder och medling återfinns i medbestämmandelagen och förordning om medling i arbetstvister. Du kan läsa mer om Medlingsinstitutets uppdrag på www.mi.se.

Undantag från konflikt

Inom vissa områden kan det bli farligt för samhället om en konflikt bryter ut om det riskerar att störa samhällsviktiga funktioner.

Undantag från konflikt kan därför göras för skyddsarbete och områden där stridsåtgärder kan orsaka samhällsfarliga konsekvenser. Vad som gör en stridsåtgärd samhällsfarlig är inte på förhand definierat, utan brukar i första hand hanteras mellan parterna i konflikten. Undantagen regleras genom huvudavtal mellan parterna.

Under konflikten

Konfliktens påverkan beror på vilka stridsåtgärder som vidtas. I vissa fall kan arbetet fortsätta som vanligt, men med vissa störningar.

Under konflikten informerar TechSverige medlemsföretagen om vad som händer, diskuterar hur skadorna kan minimeras och ger förslag på praktiska åtgärder. Våra rådgivare har kontinuerlig kontakt med direkt berörda medlemsföretag och ger stöd i frågor, till exempel vad som räknas som skyddsarbete.

När konflikten är över

När parterna har nått en överenskommelse och undertecknat avtalet träder fredsplikt i kraft, vilket innebär att konflikten är avslutad och de anställda återgår till arbetet.

Konfliktersättning

Svenskt Näringslivs medlemsföretag har en gemensam konfliktfond, där de företag som blivit drabbade av konflikt kan få ersättning från fonden.

Fackförbundens medlemmar får i stället konfliktersättning direkt från sitt fackförbund.