Hur blir det med momsen på appar och andra elektroniska tjänster?
Öppet brev till Skatteverket: Frågan om hur momsen ska hanteras vid försäljning av elektroniska tjänster har under den senaste tiden varit föremål för en omfattande rapportering i olika media. När nu regeringen den 3 mars 2011 beslutat att ge Stardoll AB dispens med att betala svensk moms för elektroniska tjänster när dessa redan har beskattats i ett annat EU-land har frågan på nytt vaknat till liv. Vad gäller nu för andra aktörer? Hur ska de agera för att slippa hamna i samma situation som Stardoll AB gjorde?
Till: Skatteverket
Stockholm den 29 mars 2011
I dagarna har Skatteverket lanserat en ny tjänst (en app), möjligheten att deklarera i mobilen. Denna tjänst förutsätter självklart att den som ska deklarera först laddar ner en app från App-Store eller Android Market.
Frågan om hur momsen ska hanteras vid försäljning av elektroniska tjänster har under den senaste tiden varit föremål för en omfattande rapportering i olika media. När nu Regeringen den 3 mars 2011 beslutat att ge Stardoll AB dispens med att betala svensk moms för elektroniska tjänster när dessa redan har beskattats i ett annat EU-land har frågan på nytt vaknat till liv. Vad gäller nu för andra aktörer? Hur ska de agera för att slippa hamna i samma situation som Stardoll AB gjorde?
Branschen är medveten om att momsfrågan kommer att tas upp för diskussion i EU:s momskommitté och att eventuella riktlinjer från detta organ kan komma någon gång under våren. Det är dock inte sannolikt att dessa riktlinjer kommer att besvara alla de frågor som den svenska branschen har. Dessutom är det bråttom med att få svar. Företagen behöver klarhet för att kunna anpassa sig. Dessutom finns det flera företag som överväger att flytta utomlands, alltför att undvika den osäkerhet som idag finns. Det brådskar därför även för att förhindra onödig utflyttning.
Nedanstående organisationer representerar en hel bransch med företag för vilka frågan om momshanteringen fortfarande inte är löst. Nedanstående organisationer önskar därför att Skatteverket tar ställning till och redogör för sin syn på hur momsen ska hanteras vid försäljning av elektroniska tjänster, framför allt i de fall där ett annat företag uppbär betalningen för tjänsten.
Nedanstående organisationer får därför för branschens räkning ställa följande mycket viktiga frågor och för vilka det finns ett stort behov av handfast vägledning för att få en förutsebar beskattning:
1. Vad är det som avgör vem det är som är skattskyldig för försäljningen av elektroniska tjänster? Är det vem som fakturerar kunden eller vem som enligt avtalet ansvarar mot kunden för tjänsten eller är det några andra omständigheter som är avgörande? Med andra ord när blir ett svensk företag skattskyldigt för försäljning av elektroniska tjänster till privatpersoner bosatta i andra EU-länder och när går denna skattskyldighet över på någon annan skattskyldig?
2. Om EU:s medlemsstater inte kan komma överens i frågan om vem som är skattskyldig kan, som bekant, dubbelbeskattning uppkomma. Hur ser Skatteverket på den situationen, dvs. hur ska företagen agera för att undvika denna situation? Ska alla svenska aktörer ansöka om dispens och vilken dokumentation krävs i så fall för att Skatteverket ska godta dispensansökan? Eller ser Skatteverket att det finns något annat sätt att hantera situationen på?
Nedanstående organisationer ser fram emot en öppen dialog med Skatteverket i dessa frågor.
IT&Telekomföretagen, Dataspelsbranschen, Föreningen Svensk Programindustri, Företagarna, , Svenskt Näringsliv och Promise