Justitiedepartementet – på rätt kurs?

Det verkar råda bråda dagar på Justitiedepartementets enhet för immaterialrätt och transporträtt.

Remisstiden för upphovsrättsutredningen lider mot sin ände. Input till ett eventuellt remissvar på EU-Kommissionens grönbok om distribution av film och tv-program på den digitala inre marknaden önskas. Och idag hölls en hearing om handelsavtalet ACTA, vars process varit höljd i dunkel och spekulation.

Just dunkel har så länge jag kan minnas tyvärr varit signifikant för departementets beredningsprocesser. Med respekt för att fullständig transparens i all tid, i alla led vare sig är möjligt eller ens lämpligt, finns det uppenbara poänger i att vara öppen, tillgänglig och lyssnande vid beredning av frågor som rör och berör stora delar av såväl näringsliv som medborgare.

Motsatsen leder till spekulationer, att djälvar målas på väggar samt att förtroende för departementets bevekelsegrunder riskerar att rubbas.

Vad gäller öppenheten anades en ljusglimt vid ovan nämnda ACTA-hearing. Även om det var en sluten krets, till huvuddelen bestående av rättighetshavarrepresentanter och rättsväsendet, fanns ett uppenbart intresse av konstruktiv input. Samt en antydan om att lyssna också på andra röster.

Även om det kan ses som små detaljer hoppas jag att det är ett tecken på ökad förståelse för hur viktigt det är att både lyssna, förankra och förklara för omvärlden hur och varför viss lagstiftning behövs. Samt att man har förmåga och intresse av att ta till sig av kloka åsikter som förstås även finns utanför regeringskansliets väggar.

Att det förekommer en engagerad debatt kring många av de frågor justitiedepartementet ansvarar för bör ses som en tillgång. Inte som ett hot och skäl till slutenhet.

Ps. ACTA-avtalet, åtminstone såsom jag fått det presenterat, ska inte innebära någon förändring av gällande svensk lagstiftning avseende upphovsrätten eller lagen om elektronisk kommunikation. Med andra ord, undertecknande av avtalet ska inte i sig att innebära ökade rättsliga krav på internetleverantörer att verka för att inskränkningar i Internets öppenhet. Sedan kan man förstås alltid spekulera i varför det är nödvändigt att teckna ett avtal inom ett område som, enligt Justitiedepartementet, inte kommer att få ett  förändrat rättsläge.