Debatt: Därför måste Sverige satsa på välfärdsteknologi
Hans Dahlgrens bild av hur framtidens välfärd måste ransoneras är lätt dystopisk. Han glömmer en viktig möjlighet: ökad produktivitet och effektivitet med hjälp av IT. Vårt grannland Danmark satsar på detta, som kallas välfärdsteknologi . Det är hög tid att Sverige följer efter, skriver Anne-Marie Fransson, IT&Telekomföretagen i en replik på DN debatt.
Begreppet välfärd kan definieras mer eller mindre brett. För kropp och själ är exempelvis kulturen en viktig del och något som förutsätter ett visst offentligt stöd. Men kärnan är trots allt vård och omsorg, socialförsäkringar och utbildning. Hans Dahlgren (C) tar på DN Debatt 7/5 upp hur framtidens välfärd måste ransoneras i takt med att behoven ökar.
Dahlgren lyfter viktiga frågor i artikeln; frågor som diskuteras alldeles för sällan i Sverige. Men han ger en lätt dystopisk bild. Det finns, säger han, bara fyra sätt att klara morgondagens välfärd: köer, avgifter, behovsprövning och centrala beslut. Märkligt nog talar inte Dahlgren om en uppenbar femte möjlighet: ökad produktivitet och effektivitet med hjälp av IT, det vi kallar för välfärdsteknologi. En snabb utveckling av de medicintekniska hjälpmedlen har inneburit dramatiska effektiviseringar i sjukvården. Rätt använt kan teknik- och IT-lösningar såväl förbättra, effektivisera och komplettera den mänskliga handen inom vården. Vård på distans med video är ett exempel. Tekniska hjälpmedel för kroniker ett annat. Dock: det kräver inte kostnader, men investeringar.
I Danmark har politiker sedan mer än fem år tillbaka insett detta. Där har man inte blundat utan öppet diskuterat det utifrån effektiviseringsperspektivet. I senaste folketingsvalet hade också flera partier ett avsnitt om ”rett til digital velfaerd” och liknande. Danska regeringen har lagt 3 miljarder DKK i ”Fonden för vaelfardsteknologi” i syfte att stödja innovativ verksamhet (det kan nämnas att man därutöver har satsat 1,5 miljarder DKK på IT i skolan). Baskravet är att projektet ska ha mätbara mål för effektivisering. Intressant i sammanhanget är också att fonden inte ligger hos motsvarande Socialdepartementet, utan hos Finansdepartementet – vilket säger en del om danskarnas perspektiv på frågan om morgondagens välfärd. Även de fackliga organisationerna stöder arbetet, då de ser det som en möjlighet till förbättring av arbetsmiljö och de anställdas livskvalitet i stort.
Utgångspunkten i Danmark är inte att ransonera utan att möjliggöra, med den goda bieffekten att det också kan leda till en ny exportnäring. Att få genomslag för detta synsätt är en lång resa som kräver ändrade strukturer, organisationer och ekonomiska styrsystem. Ska vi klara det så måste Sverige påbörja sin resa nu. På många punkter ligger vi redan fem år efter vårt grannland på andra sidan bron.
Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen