”Satsa på FoU där ingenjörerna finns”

Vi investerar stora summor på att utbilda ingenjörer, vars kompetens vi sedan inte drar full nytta av. Det är hög tid att se över systemet för att ytterligare involvera de ingenjörstäta tjänsteföretagen i forsknings- och innovationssatsningarna. Det skriver IT&Telekomföretagens Anne-Marie Fransson tillsammans med Teresa Jonek, Almega och Anders Persson, Svenska Teknik&Designföretagen på Ny Tekniks debattsida.

Sverige är ett kunskapssamhälle som ska konkurrera med avancerad kompetens och komplexa system på den globala marknaden. Ändå verkar det okänt för många beslutsfattare och myndigheter att en väsentlig del av kunskapskapitalet numera återfinns i tjänsteföretag. Den kompetensen blir därmed en outnyttjad resurs i det svenska innovationssystemet.

Sverige har en lång tradition av ingenjörskunnande byggd på tekniska uppfinningar och utveckling. Det finns även en stark förhoppning om att ingenjörskonsten ska vara en viktig pusselbit för att lösa samhällsutmaningar som klimatfrågan, hållbar samhällsbyggnad och en ökande andel äldre i befolkningen.

I politiken är man överens över blockgränserna om att vi behöver fler ingenjörer för innovationer som säkrar konkurrenskraft, välfärd och hållbar tillväxt. Tyvärr involveras majoriteten av de yrkesverksamma ingenjörerna aldrig i innovationssystemet. De jobbar huvudsakligen inte längre i industrin, utan som till exempel teknikkonsulter i tjänsteföretag. I Sverige investerar vi således stora summor i att utbilda ingenjörer, vars kompetens vi sedan inte drar nytta av i forsknings- och innovationssatsningar.