Skolans digitalisering: Vi har en plan, Fridolin!
Den nationella samordningen av IT-användningen i skolpedagogiken har länge varit ett sorgligt kapitel. Eller rättare sagt, den har varit obefintlig. Under åtta års tid har man kunnat skylla på en viss Allians-utbildningsminister som betraktat IT som något som stör lärandet och därför inte skulle ha någon plats i skolan. Detta när samhället i övrigt, och inte minst elevernas framtida arbetsliv, är fullständigt IT-genomsyrat. Med en ny minister skulle man kunna hoppas på förändring.
I opposition stämde Gustav Fridolin in i kritikerkören mot den tidigare ministerns digitala fientlighet, men sedan makttillträdet har det varit tystare. Nu har vi har dock sett indikationer på att något ändå är på gång. I ett TV4-reportage med anledning av M:s förslag till programmering på skolschemat nämndes att en nationell åtgärdsplan från regeringen var på gång. I den tryckta versionen av Dagens Samhälle den 23/4 upprepar Fridolin detta, och utlovar därtill att planen ska komma i år.
IT&Telekomföretagen är en av många parter som länge krävt att staten tar ett koordineringsansvar för de många och spretiga initiativ som finns på skol- och huvudmannanivå. År 2013 presenterade vi tillsammans med Datorn i Utbildningen Beslutsboken, som innehåller förslag på åtgärder inom fem områden (kunskapscentra, lärar- respektive rektorskompetens, lärarutbildningarna och forskningen). Mer vatten har runnit under broarna sedan dess och under det senaste året har betydelsen av programmering och digitalt skapande kommit upp på agendan.
Från IT-branschens sida ser vi att både programmering i skolan och effektiv användning av digitala metoder i undervisningen är avgörande för att möta branschens framtida kompetensbehov. I rapporten Akut och strukturell kompetensbrist i IT- och telekomsektorn som vi presenterade i mars lyfter vi fram flera åtgärdsförslag som handlar om skolan. Och vi har mer detaljerade och väl underbyggda förslag som vi mer än gärna har en dialog med Fridolin om, nu när han har en plan på gång.
För frågan brådskar. Och det är en smula oroande att Fridolin i ovan nämnda TV4-inslag tycks glida in i samma tänk som den tidigare utbildningsministern, när han säger: ”IT i all ära, men först måste barnen lära sig räkna, läsa och skriva”. Som om det skulle finnas en motsättning! Har utbildningsministern månne hört talas om den IT-baserade metoden ASL, att skriva sig till läsning? För att ta ett exempel av många.
Åtgärdsförslag, ur rapporten Akut och strukturell kompetensbrist i IT- och telekomsektorn, sidan 17:
Avsätt resurser för forskning och metodutveckling rörande digitalt baserade undervisningsmetoder.
Inför undervisning med digitalt baserade metoder som obligatoriska moment i både lärar- och rektorsutbildningen, samt gör fortbildningsinsatser i form av ett digitalt kunskapslyft för verksamma lärare och rektorer.
Ta fram en investeringsplan för att säkra likvärdig tillgång till infrastruktur och lär-resurser i alla landets skolor, utifrån en kartläggning av nuläget.
Inför programmering och digitalt skapande som ett obligatoriskt kursmoment i läroplanen, med tillhörande utbildningsplan för hur undervisning i detta kursmoment ska gå till. Programmering och digitalt skapande ska tydligt bakas in i lärarutbildningarna och det ovan nämnda digitala kunskapslyftet ska också inkludera fortbildning i programmering för befintliga lärare.
Matematikämnet, i synnerhet dess tillämpade delar, är en viktig ingrediens i programmering och bör göras mer kreativt och stimulerande genom en effektiv användning av olika digitalt baserade undervisningsmetoder.