Debatt: Datorer gör ingen skillnad

Digitaliseringen av skolan handlar inte om hur många elever som förses med datorer eller surfplattor, utan om en långt mer genomgripande förändring. Våra barns digitala färdigheter blir avgörande för deras förutsättningar i det framtida arbetslivet – och för Sveriges möjligheter i global konkurrens. Att lärarna och deras huvudmän får rätt verktyg att leda skolans digitala revolution bör prioriteras i Skolverkets nationella strategier för IT.

Skolverket ska till våren föreslå två nationella IT-strategier för skolan, vilka ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom att den strategiska potential som IT har tillvaratas i hela skolväsendet. Frågan är central för IT- och telekombranschen, inte minst baserat på dess stora behov av framtida arbetskraft med hög digital kompetens.

I vårt bidrag till Skolverkets arbete lyfter vi fram tre områden som vi ser är särskilt viktiga att prioritera för att de nationella strategierna ska bli framgångsrika och få direkt och långsiktig verkan för svensk kompetensutveckling och konkurrenskraft:

Ett digitalt rektorslyft

IT-didaktisk kompetens ska vara obligatoriskt och tydligt synliggjort i den statliga rektorsutbildningen.
Genomför ett digitalt rektorslyft, som inbegriper ledning av en skola som integrerar moderna verktyg, arbetssätt och tillhörande förändringsprocesser, och tydliggör rektorernas ansvar för området.

Lärares kompetens

Forskning och beprövad erfarenhet måste underbygga alla utbildningsinsatser, både gentemot befintliga lärare och i lärarutbildningarna.
Genomför fortbildningsinsatser kring aktuella digitala verktyg och digitala arbetssätt, med kontinuerlig uppföljning och utvärdering.
Säkra att lärarutbildningarna utvecklar och införlivar användningen av digitala verktyg och arbetssätt, både i teori och i praktik, som obligatoriska och tydligt synliggjorda delar av utbildningen, och att detta skrivs in i examensordningen.

Elevers digitala kompetens och kunskaper inom IT-utveckling

Tydliggör att digitala kunskaper och färdigheter består av tre olika delar:

Förmåga att orientera sig i den digitala världen.
Förmåga att använda digitala verktyg och arbetssätt i undervisningen.
Kunskaper kopplade till att utveckla digitala tjänster och system.

Ägna särskild uppmärksamhet åt skolans kompensatoriska roll kopplad till utvecklingen av digitala kunskaper och färdigheter, då många initiativ utanför skolan tenderar att bli snedvridande ur socialt och genusmässigt perspektiv.
Betrakta kunskaper kopplade till att utveckla digitala tjänster och system som en helhet, då det handlar om kreativ problemlösning som är tillämpbar inom de flesta av skolans ämnen. Programmering och datalogiskt tänkande är viktiga moment, men de ska inte behandlas isolerat!

Inom varje område listas ett flertal aktiviteter genom vilka vi kan bidra; mentorprogram för rektorer, kurser i programmering och digitalt skapande, samverkansprojekt mellan skola och arbetsliv där elever får möta digitaliserade arbetsplatser och yrkesaktiva, och mycket annat. IT- och telekombranschen har gedigna kunskaper om hur vi bäst tillvaratar digitaliseringens möjligheter och bistår mer än gärna Skolverket i deras viktiga uppdrag!

Fredrik von Essen, näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen
Örjan Johansson, nationell affärsenhetschef Skola, Atea
Joke Palmkvist, affärsområdesansvarig Skola och högre utbildning, Microsoft
Lars Wiigh, affärsutvecklingschef offentlig sektor, IBM
Carina Wiman, affärsutvecklare, Tieto
Thomas Godawszky, verksamhetsutvecklare, Olingo Consulting
Elin Wallberg, corporate Citizenship Officer, Samsung