Rimligt krav att kunna ringa i glesbygd

Tomas Mörtsell (C), kommunalråd i Storumans kommun, skriver på SvD debatt att det måste gå att ringa i glesbygden. Ett mycket rimligt krav: givetvis borde det vara en självklarhet också för de som bor utanför våra städer att kunna nå räddningstjänst, ringa släkt och vänner och betala sina räkningar på nätet. En framtidssäker digital infrastruktur att lita på i hela landet är numera en förutsättning för att vi alla fullt ut ska kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter – och kunna ta del av den samhällsservice vi behöver.

Jag är också enig med Tomas om att regeringen har ett stort ansvar att säkerställa digital och samhällelig delaktighet i hela Sverige, inte minst i mindre tätbefolkade områden. Det är inte förrän alla medborgare har tillgång till en bra uppkoppling och därmed en god möjlighet att kommunicera som vi fullt ut kan dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Detta gör att en tydlig och proaktiv politisk inriktning från regeringen, som skapar förutsättningar för digitalisering, är starkt efterfrågad.

Inte minst är det nu hög tid att regeringen presenterar en uppdaterad bredbandsstrategi som på ett tydligt sätt adresserar frågan om en framtidssäker digital infrastruktur för alla medborgare i Sverige. Och eftersom det på många platser är mobila lösningar som är det mest realistiska sättet att ge tillgång till bredband med höga hastigheter räknar jag med att den kommande bredbandsstrategin innehåller ett mobilitetsmål. Ett mobilitetsmål skulle vara en viktig markering från samhällets sida, och fungera som motivation för offentliga aktörers engagemang i bredbandsutbyggnaden. Dessutom vore det ett bra medel för att få kommuner att beakta mobilnät i sina kommunala bredbandsstrategier, vilket skapar bättre förutsättningar för marknadens aktörer att bygga ut mobilnäten.

Jag är glad över att Tomas tycker att marknaden gjort ett bra jobb med att bygga ut mobilnätet i Sverige så här långt, och jag håller med om det finns fler skäl än en svag marknad till att vissa områden ändå har en bristfällig mobilutbyggnad. I de områden där kommersiell utbyggnad är olönsam skulle regeringen kunna överväga om medel från spektrumauktioner kan fonderas och användas för att upphandla bredbandsutbyggnad. På så sätt kan operatörernas mycket stora investeringar i spektrum återföras till sektorn, för att möta efterfrågan på mobilt bredband i områden dit den kommersiella utbyggnaden inte når. Att ställa täckningskrav är ett alternativt sätt att få bredband på dessa platser, men en förutsättning är då att medel får reserveras för utbyggnad istället för att erläggas som auktionslikvid, samt att villkorets förutsättningar i övrigt är transparenta och förutsägbara innan tilldelning.

Precis som Tomas ser vi att en del av lösningen på problemen med fläckar utan mobiltäckning är att fånga möjligheten till utbyggnaden av 700 MHz-bandet, som auktioneras ut under hösten av Post- och telestyrelsen (PTS). Ett uttalat mål med auktionen av 700MHz-bandet, som är planerad att starta den 1 december, är just att förbättra mobiltäckningen i områden där det i dag finns brister. För att människor ska kunna både bo kvar och driva företag också utanför städerna är det därför nödvändigt att så stor del av 700 MHz-bandet som möjligt tillgängliggörs för att förbättra tillgången till digitala tjänster i hela Sverige.

Om inte ens nödsignalen går fram den dagen någon befinner sig på en avlägsen plats i vårt land, vem är då ansvarig för konsekvenserna frågar sig Tomas Mörtsell. Precis som Tomas ser jag att mycket vilar på att regeringen nu tar ett stort och tydligt ansvar för digitaliserings- och mobilfrågorna, och att de i det arbetet ser det stora värdet i att tillvara både den kunskap och de investeringar telekombranschen mer än gärna bidrar med!