Debatt: Sverige kan inte leva på gamla meriter
Vår nya rapport visar att det finns skäl till oro för utvecklingen inom digitalisering i vårt land. Det är hög tid att välja hur vi förhåller oss till den strukturomvandling som digitaliseringen ofrånkomligen innebär, skriver David Mothander förbundsdirektör IT&Telekomföretagen och Nima Sanandaji rapportförfattare i Dagens Samhälle idag.
Investeringar i IT-sektorn har under senare år stått för 42 procent av produktivitetstillväxten i svensk ekonomi. Arbetsplatser inom tjänstesektor, industri, välfärd och turism nyttjar digitala verktyg för att utveckla affärsmodeller, höja produktiviteten och nå ut till nya målgrupper. IT&Telekomföretagens nya rapport visar att de största fördelarna med digitalisering fortfarande väntar på att realiseras, men understryker också att det finns skäl till oro. Inte minst om vi ska leva upp till regeringens mål att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Omvärlden rör sig snabbt framåt. I likhet med hur Finland snabbt tappade sin ledande position inom mobiltelefoni riskerar Sverige nu att bli omsprunget som IT-nation.
2011 var Sverige trea i världen enligt Boston Consulting Groups e-intensitetsindex. Fem år senare har vi fallit till nionde plats. Än värre: Boston Consulting Groups prognos baserad på aktuella trender förutspår ett fortsatt fall, till plats 22 år 2025. Storbritannien, Singapore, USA och Finland kommer då vara långt före Sverige. Särskilt stort kommer avståndet vara till Kina och Sydkorea, som då förväntas lyckas bäst i världen med att nyttja Internet i näringslivet.
Det sista är svårt att ta in: för inte länge sedan var Sveriges IT-försprång jämfört med Kina nästan ointagligt. Oavsett den politiska dimensionen är detta en revolutionerande utveckling: den största handelsportalen är digital och inte fysisk, och den ligger i Kina och inte i väst.
Också i Sydkorea visar tillverkningsindustrin till skillnad från den svenska stark tillväxt, bland annat tack vare digitala lösningar. Att Sydkoreas regering avsatt motsvarande sju miljarder kronor för att uppmuntra digitalisering av tillverkningsindustrin är säkerligen inte obetydligt i sammanhanget.
Då Sverige av tradition legat i topp i digitalisering är det lätt att ta fortsatta framsteg för givna, men det är uppenbart att tidsfristen för hur länge det går att leva på gamla meriter nu börjar ta slut. Näringslivet är i det avseende viktigt, men också när det gäller digitaliseringen av offentlig sektor finns många exempel på hur omvärlden nu springer om Sverige.
Digitaliseringen av offentlig sektor är betydelsefull – effektiviseringar som följer därav kan säkerställa kvalitet i vård, omsorg och skola. Minst lika viktigt är att ny teknik nyttjas för att möta de samhällsutmaningar vi nu står inför.
Att IT spelar en avgörande roll för dagens och framtidens samhälle är politiker från alla partier eniga om. Ändå saknas verklig insikt om allvaret i den situation vi nu befinner oss i, och konkret politik för att bibehålla och öka Sveriges digitala konkurrenskraft. Det är hög tid att välja hur vi förhåller oss till den strukturomvandling som digitaliseringen ofrånkomligen innebär. Vi vill se dessa tre politiska åtgärder:
- Regeringen måste sätta konkreta mätbara mål för Sveriges digitala konkurrenskraft i relation till omvärlden.
- Hittills har regeringen fokuserat på hur fler i Sverige ska kunna nås av digitalisering. Framtidsutmaningen är hur fler ska kunna anamma den.
- Att skyndsamt utreda om den offentliga sektorn får låta bli att digitaliseras fortare är vårt tredje medskick till vår regering.
Att välja bort digitalisering är inte ett alternativ – förändringen pågår. Nu är det hög tid att välja. Vill vi vara etta eller nolla?
David Mothander, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen
Nima Sanandaji, teknologiedoktor och författare till rapporten ”Etta eller nolla?”