Hoppa till innehåll
Frida Faxborn

Taxonomi för hållbara investeringar måste tillvarata digitaliseringens möjligheter till positiv påverkan

I juni antogs en EU-förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar, den s.k. taxonomin. Den ska vara ett verktyg som klassificerar vilka investeringar som är miljömässigt hållbara med syfte att säkerställa att finanssektorn får gemensamma riktlinjer för vilka investeringar som ska få kallas gröna.

Med anledning av pågående konsultationer av de delegerade akterna som tydliggör ramverket har IT&Telekomföretagen framfört följande till Regeringskansliet:

  • Att den uppmärksammade frågan om att svensk vattenkraft kan bli klassad som icke hållbar är av största betydelse för IT- och telekombranschen. El är av stor betydelse för vår bransch och att den bedöms komma från hållbar el är en mycket viktig aspekt i branschens klimat- och hållbarhetsarbete. Det är därför av stor vikt att regeringen driver frågan om att den svenska vattenkraften bedöms som hållbar.
  • Att det i EU:s green deal framhålls att digitalisering ses som en viktig faktor för minskad kolanvändning i EU. Det är därför olyckligt att IKT-sektorn bara föreslås mätas på två saker: 1. Om man har ett grönt datacenter (utifrån EU:s CoC för DC) och 2. Om man erbjuder tjänster kring datadriven övervakning och modellering av klimatpåverkan. Förslaget för IT- och telekombranschen är därför mycket begränsat. Det innebär att de positiva effekter som branschen kan bidra med genom lösningar och teknologier för en hållbar omställning inte ger någon utväxling.
  • Att det i utkastet som är ute på konsultation återfinns en inledande text i vilken potentialen till en positiv påverkan från vår bransch beskrivs, men det saknas faktiska förslag om hur den positiva påverkan kan mätas, annat än om man tillhandahåller just tjänster kring att mäta och övervaka klimatpåverkan.
  • Att vår sektor brukar sägas stå för 2 % av de globala utsläppen men kunna påverka de övriga 98 %. Så som taxonomin är utformad missas hela idén om att vår bransch kan vara en av de viktigaste möjliggörarna för att transformera andra branscher till att bli mer hållbara genom tjänster vår bransch erbjuder och på så sätt underlätta övergången till en cirkulär ekonomin med låga koldioxidutsläpp. Det blir därför ett snävt sätt att klassa ekonomiska aktiviteter i en hel bransch som grön eller inte grön.
  • Att det givet denna snäva bedömning kan finansindustrin komma att välja att bortse från IT- och telekomsektorn vid investeringar. Därmed minskas branschens möjligheter att ta del av detta finansieringsinstrument, vilket i sin tur påverkar hela branschens möjlighet att bidra till en hållbar samhällsomställning och utveckling.
  • Att det är centralt att bedömningskriterierna i taxonomin måste bli rättvisande och gynna klimatnytta på riktigt, givet dess potentiella inflytande över finansiella investeringar. Det behöver således införas framtidssäkra och flexibla kriterier som mäter potentiella positiva effekter så att tillverkare kan nyttja andra mer koldioxidsnåla tekniker eller IKT som en möjliggörare.
  • Att Sverige är ett av världens mest innovativa länder vad gäller utveckling av digitala lösningar. Regeringens arbete måste därför ta detta i beaktande i det fortsatta arbetet med taxonomin för att inte företagen ska missgynnas på ett ofördelaktigt sätt.

Frida Faxborn
Näringspolitisk expert