Företagen måste själva få avgöra sitt behov av utländsk kompetens

Med arbetsmarknadsprövning gör regeringen en redan svår utmaning ännu värre. I stället behövs att fler med kvalificerad kompetens kan jobba i Sverige, skriver Åsa Zetterberg, TechSverige och Klas Wåhlberg, Teknikföretagen i en gemensam debattartikel i  Ny Teknik.

Techsektorn och industrin är nära sammankopplade. Vi sitter på många av lösningarna för en hållbar tillväxt och utveckling.

Svensk industri är ledande när det gäller omställningen till grön produktion och de svenska industriföretagen har lägst klimatavtryck i hela världen. Industrins gröna omställning tar nu nya språng, inte minst genom de stora investeringar som görs i Norrland och västra Götaland. Tjänster och produkter från företagen inom techsektorn leder vidare till nya smarta lösningar som bidrar till grön omställning.

Bristen på kompetens inom it och teknik är alarmerande

Men vi saknar tillgång till den kompetens som behövs för att företagen ska fortsätta växa, vara innovativa och konkurrenskraftiga. Bristen på kompetens inom it och teknik var alarmerande redan före de nya etableringarna runt om i landet, etableringar som i sin tur öppnat dörrarna för tusentals nya arbeten.

En ny undersökning från Teknikföretagen visar att kompetensbristen inom teknikindustrin är särskilt svår inom just de områden som krävs för den gröna och digitala omställningen, till exempel avancerad kompetens inom it-området och inom batteriområdet. En stor andel av Teknikföretagens medlemsföretag beräknar att de inom de närmaste tre åren kommer att få ett än större behov på dessa yrkesområden.

”Förra året anställdes runt 7 500 it-arkitekter, systemutvecklare, ingenjörer och tekniker i svenska företag från länder utanför EU.”

Enligt en tidigare rapport från Tech Sverige beräknas 70 000 it-specialister saknas till 2024 inom techsektorn i Sverige. Behoven av it-kompetens inom näringslivet och samhället i stort är betydligt mycket större än så.

Konkurrens om dessa talanger och rekryteringen av dem är global, det svenska utbildningssystemet räcker inte till. Uppgifter från Migrationsverket visar att enbart under förra året anställdes runt 7 500 it-arkitekter, systemutvecklare, ingenjörer och tekniker i svenska företag från länder utanför EU. Sett till antalet beviljade tillstånd utgör yrkesgruppen den största om man bortser från säsongsarbetare, vilket pekar på att det är ett stort behov av just dessa yrkeskompetenser.

Mycket goda förutsättningar att attrahera utländsk kompetens

Sverige har i grunden mycket goda förutsättningar att attrahera kvalificerad arbetskraft. Det svenska företagsklimatet och samhället har gott rykte. Dock har långa handläggningstider för arbetskraftstillstånd och hot om att utvisas på grund av mindre slarvfel försämrat Sveriges rykte bland internationella talanger.

Jämförbara länder i Europa och andra delar av världen arbetar mer systematiskt och samordnat för at locka kompetens från andra länder. Ett exempel är vårt grannland Finland som har en tydlig strategi och kraftsamling. Det borde vi inspireras av.

Trots det kommer nu ett initiativ i motsatt riktning. Som gör saken värre. Regeringen vill tillsätta en utredning för att ta fram ett nytt system för arbetskraftsinvandring, där arbetsmarknadsprövning ingår. I korthet innebär detta att utpekade aktörer, till exempel myndigheter som Arbetsförmedlingen, ska avgöra om det finns ett behov på arbetsmarknaden för utländsk arbetskraft.

Det är fel väg att gå. Det måste vara företagen som avgör vilka behov som finns. En arbetsmarknadsprövning innebär en inbyggd trubbighet, leder till mer osäkra processer och gör långa handläggningstider för arbetstillstånd ännu längre.

Ökad osäkerhet och fler hinder är det sista vi behöver.

Sverige behöver locka hit de kvalificerade talangerna. Inte stänga dem ute.

Åsa Zetterberg, förbundsdirektör Tech Sverige

Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen