Digitaliseringen har glidit EU ur händerna – vad ska vi göra?
Den tidigare chefen för Europeiska centralbanken, Mario Draghi, har presenterat sin rapport om EU:s konkurrenskraft som Europeiska kommissionen gav honom i uppdrag att ta fram för ett år sedan. Draghi beskriver hur EU har halkat efter och hur det hotar välståndet i Europa.
Digitaliseringen har en viktig roll i framställningen. Rapporten är tydlig med att EU inte använder digitaliseringens möjligheter fullt ut. Teknikutvecklingen går nu snabbast utanför EU:s styrkeområden fordons-, finmekanik-, kemi-, material- och modebranscherna. Draghi skriver att 70 procent av det nya värdet som skapas i världsekonomin under de kommande tio åren kommer att möjliggöras digitalt. Det ökar risken för att EU fortsätter att tappa mark. USA och Kina har sedan internets genombrott kring år 2000 varit bättre på att ställa om i näringslivet, en trend som har accelererat sedan 2019 enligt Draghi.
Draghi går följaktligen rakt på sak och menar att den viktigaste drivkraften bakom det ökande produktivitetsgapet mellan EU och USA har varit digital teknik (”tech”):
”Den främsta orsaken till att EU:s produktivitet avvek från USA i mitten av 1990-talet var Europas misslyckande med att dra nytta av den första digitala revolutionen med internet – både när det gäller att generera nya teknikföretag och att sprida digital teknik i ekonomin. Faktum är att om vi utesluter techsektorn skulle EU:s produktivitetstillväxt under de senaste tjugo åren varit i stort sett i nivå med USA.”
Europa ser för närvarande ut att hamna ytterligare efter på flera områden enligt Draghi: AI, molnmarknaden och nu kvantdatorer. Sverige och det svenska näringslivet är nog inte det största problemet här, men den offentliga sektorn har halkat efter i Sverige. Intresset för digitalisering och hanteringen av till exempel EU-frågor genom åren i Sverige lämnar också en del att önska. Det finns alltså anledning att studera Draghis rapport.
Många har redan hunnit kommentera rapporten, vilket visar på hög produktivitet i alla fall vad det gäller läsning. Huvudrapporten är på över 300 sidor och spänner över en mängd områden och presenterar många förslag. Det kommer nog att finnas anledning att återkomma till rapporten och förslagen i den. Många berör TechSveriges uppdrag och medlemmar. Det finns nog mycket att hämta, liksom en del invändningar. För dagen gör vi ett litet nedslag i AI-frågan som behandlas i rapporten.
Fredrik Sand, näringspolitisk expert, TechSverige”En hög prissumma lockar till sig dem som tror att de kan lösa problemet och skapar nya samarbeten. Det kan ofta vara effektivare än att bara öka satsningar på forskning.”
Draghi ser möjligheter för näringslivet att dra nytta av AI-utvecklingen för att öka sin konkurrenskraft – men tempot måste var högt. Risken är att konkurrenskraften minskar i viktiga sektorer som fordon, finansiella tjänster, telekom, hälso- och sjukvård och detaljhandeln. Det var också lite av temat i TechSveriges rapport Med AI som medel:
”AI kan innebära att traditionella industriella fördelar, som avancerad tillverkning och högkvalificerad arbetskraft, kan undermineras av automatisering och innovativa AI-lösningar. Om svenska företag däremot lyckas integrera AI på ett framgångsrikt sätt kan det leda till en förnyad konkurrenskraft och nya möjligheter på den internationella arenan.”
Ett av förslagen i TechSveriges rapport var att regeringen bör utlysa tio innovationspriser om elva miljoner kronor (lika mycket som för Nobelpriset) för att få utväxling på investeringar i data som redan har gjorts i den offentliga sektorn och samtidigt lösa samhällsproblem. Ett innovationspris ger en belöning till den som lyckas lösa ett på förhand bestämt problem. En hög prissumma lockar till sig dem som tror att de kan lösa problemet och skapar nya samarbeten. Det kan ofta vara effektivare än att bara öka satsningar på forskning. Draghi är inne på samma linje med ”inducement prizes” för att utveckla praktiska lösningar på specifika tekniska, industriella eller kommersiella problem – ”EU Grand Challenges”. I EU arbetar Europeiska innovationsrådet (EIC) och Europeiska rymdorganisationen (ESA) redan med innovationspriser, men enligt rapporten är användningen mer utbredd i USA.
Liksom TechSverige pekar Draghi på behovet av att minska kostnaderna för att följa alla regler som GDPR, ofta i kombination med andra regelverk. Förhoppningen som TechSverige framförde i rapporten En techagenda för EU om andrum för techbranschen efter över 100 lagförslag förra mandatperioden. Det känns än mindre sannolikt med Draghis rapport. Snart har nog även den nya Europeiska kommissionen tagit sig igenom de 328 sidorna och skrider till verket. Så vi får kavla upp ärmarna för att se vad det här tar vägen.