Ny plan för att EU ska återta förlorad konkurrenskraft – rätt ambition men kräver snabbt agerande  

Den 29 januari presenterade Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen en ny färdplan kallad Competitiveness Compass, för att skapa tillväxtmöjligheter i EU under de kommande fem åren. Färdplanen baseras på en rad rekommendationer från Mario Draghis uppmärksammade rapport från i fjol om Europas framtida konkurrenskraft där både militära konflikter och kampen om ny teknik samt handelshinder mellan nationerna ökar globalt.  

Under en månad då Donald Trump återvände till makten i USA och tillkännagav ny handelspolitik var det överordnade budskapet från von der Leyen att ”Europe is open for business” och ”Europe is ready for change”.  

TechSverige har tidigare i vår branschrapport lyft Sveriges långa tradition av entreprenörskap och innovation, med globala techframgångar men att färre väljer att bli entreprenörer både i Sverige och EU i dag. Att den globala konkurrensen har hårdnat och att vi har tappat mark på senare år, där finansieringsproblem, kompetensbrist och en hämmande regulatorisk miljö utgör tydliga hinder och att Europa inte fullt ut tagit tillvara på digitaliseringens möjligheter och utvecklingen inom tech.  

Ambitionen i konkurrenskraftskompassen är därmed rätt, det vill säga att EU åter ska bli platsen för framtida teknik och kompetens. Att vi ska och måste utvecklas för att återfå konkurrenskraften och komma i kapp USA sett till produktivitet.  

Kompassen fokuserar på tre kärnområden: innovation, utfasning av fossila bränslen och konkurrens samt säkerhet och innehåller många löften. 

Kompassen framhåller att Europa måste ligga i framkant när det gäller innovation inom tekniska sektorer som kommer att ha betydelse i morgondagens ekonomi. EU ska sträva efter att överbrygga innovationsklyftan genom att investera i sektorer som artificiell intelligens (AI), bioteknik och rymdteknik och genom en effektivare kapitalmarknad. Det är också i Europa där morgondagens teknik inom miljöområdet behöver skapas, för att kunna nå målet om klimatneutralitet 2050. Det är också ett sätt för EU att öka sin konkurrenskraft. Tillgången till förnyelsebar energi där och när den behövs, till ett konkurrenskraftigt pris, är avgörande för detta och det är därför nödvändigt att EU fokuserar likt föreslaget även på energiområdet.  

För att kunna öka innovationskraften krävs investeringar i den digitala nätinfrastrukturen och ett av kommissionens flaggskeppsinitiativ är att i höst presentera ett förslag till Digital Networks Act. Ambitionen är att minska regelbördan inom sektorn och förbättra incitamenten för företag att investera i framtidens digitala nätinfrastruktur. En välkommen och viktig kursändring, nu är det viktigt att kommissionen och medlemsländerna vågar ifrågasätta gamla sanningar och behovet av regler som ofta har sitt ursprung från en helt annan marknadssituation.  

För att överbrygga kompetens- och arbetsklyftan finns det planer på en kompetensunion och fokus på att både attrahera och behålla talanger och främja kompetensutveckling och kopplingen till arbetsmarknadens behov vilket är positivt. Redan första kvartalet 2025 planeras för kompetensunionen som ska inkludera en plan för STEM-utbildning liksom grundläggande kunskaper i skolan. TechSverige välkomnar fokuset och understryker vikten av att på riktigt prioritera STEM och grundläggande digitala kunskaper och förmågor i hela utbildnings- och fortbildningssystemet, det handlar om att stärka såväl arbetstagarnas framtid som näringslivets framtida arbetskraft. 

Regelbördan och byråkratin ska minskas med 25–35 procent för företagen i EU. En förenkling i regleringen som man bedyrar inte ska påverka arbetet mot klimatförändringarna. TechSverige ställer sig i grunden positiv till att minska regelbördan, som har ökat under en lång tid inom flera områden i branschen, inte minst för små och medelstora företag. På så sätt ökar deras möjligheter att konkurrera på marknaden. Det har antytts att mycket av den lättnaden ska ske på hållbarhetsregelverken, som kan komma att pausas eller skjutas på framtiden. Hållbarhet är inte bara avgörande för att nå klimatmålen på EU-nivå utan ett viktigt mål för både företag och deras finansiärer som inte sällan innebär kvalitetsutveckling som främjar affärer och möjligheten att stå sig i den globala konkurrensen. Svenska techföretag anses av många ha kommit långt i utvecklingen och behöver fortsatt ha rätt möjligheter för att fortsätta utvecklas, leverera på hållbarhetsmål och klara konkurrensen.  

I någon mån är det glädjande att AI ska användas för att minska regelbördan, men det understryker snarare problemets magnitud. Annars stannar kommissionens tankar vid sådant som vi har hört förut – mer av gränsöverskridande eller europeiska lösningar. Att slå ett slag för att rapportering ska kunna ske digitalt hade kanske blivit en nyhet 2005 men är påtagligt besvärande när vi skriver 2025. Ansatsen att minska de negativa effekterna av GDPR är dock välkommen. 

Kommissionen diskuterar viktiga frågor som AI, datacenter, beräkningskraft och molntjänster. Dock sker det mot bakgrunden att AI-förordningen har börjat gälla och stor osäkerhet om vad den kommer att betyda för viljan att investera i AI i EU. I dag använder endast 13 procent av Europas företag AI och det finns skäl att koppla denna låga siffra till regulatorisk osäkerhet och börda. Tillgången till data tas också upp och förenklingar är förstås välkomna, men i takt med att värdet av data ökar blir detta också ett mer svårnavigerat område – även med en kompass. Det måste vara tydliga marknadsmisslyckanden eller andra brister som föranleder ytterligare regleringar på dataområdet. Det är viktigt att förhålla sig till digitalisering, AI, kvantteknik, data och mycket annat. Med kompassen blir det dock tydligt att den arbetsro som hade behövts efter den förra kommissionens 116 förslag inom digitaliseringen inte kommer att infinna sig. En del blir säkert bra, men kompassen riskerar också att bidra med osäkerhet och dröjsmål inom en del digitala området. 

Viktigt är också att sätta kompassen i kontexten av svenska styrkeområden. I höstas presenterade Vinnova en rapport om sex utpekade strategiska teknikområden med ett tungt fokus på framförallt AI, kvant, digitalisering och life science. Att detta rimmar med i mångt och mycket det fokuset som kompassen presenterar är i grunden positivt och visar att Sverige har ett viktigt bidrag till den kritiska innovationsmassa inom EU som dessa områden står för. 

För att öka säkerheten ska framtidens teknik, tjänster och produkter såväl råvaror som energi utvecklas i Europa. Hybridhoten kräver ökad samordning enligt kommissionen, liksom ökat samarbete mellan privat och offentlig sektor. Det låter klokt, men hittills har det varit mer på regelgivarnas villkor än med hänsyn till riskerna, möjligheterna och kostnaderna att möta dem. Ny lagstiftning som NIS2 har också nyligen trätt i kraft. Positivt förstås med samarbete i svåra frågor som hoten mot sjökablar. En Internal Security Strategy ska lanseras. Frågan blir väl om det är den lämpligaste nivån att ta tag i frågorna i praktiken. 

Som sagt, många lovande löften i kompassen. Totalt ett 50-tal initiativ som än så länge bara finns på papper. Det väsentliga nu kommer vara att snabbt och effektivt översätta detta till verklighet under de kommande åren. Och det kommer att krävas ett stort engagemang från Sverige i Bryssel för att bidra till att skapa bästa möjliga förutsättningar för helheten men även för att Sverige ska kunna ta del av till exempel industripolitiska incitament och investeringar. Med andra ord kommer det krävas mycket arbete om Europa ska lyckas i kapplöpningen mot toppen.  

Christina Ramm-Ericson
Näringspolitisk chef och chefsekonom