Kompetensbrist hotar tillväxten i techbranschen – och i samhället
Till skillnad från många andra branscher har techsektorn vuxit under pandemin, både i tjänsteproduktion och sysselsättning (Almega i Tjänsteindikator Q1,2022). Inom techbranschen har det under pandemiåren tillkommit totalt 18 000 nya jobb i Sverige. Den digitala omställning som pågått länge, men påskyndats till följd av coronakrisen, har medfört en kraftigt ökad efterfrågan på digital spetskompetens.
Mer än hälften av de techföretag som har besvarat Svenskt Näringslivs enkät anger att pandemin har förändrat deras kompetensbehov. Drygt 8 av 10 företag säger sig ha försökt rekrytera nya medarbetare det senaste halvåret. Samtidigt uppger 65 procent att det är svårt – eller mycket svårt – att hitta rätt kompetens och att var tredje rekryteringsförsök misslyckas. Särskilt svårt är det att rekrytera systemutvecklare, tekniker, IT-arkitekter, ingenjörer och mjukvaruutvecklare.
Brist på personer med rätt yrkeserfarenhet, följt av brist på personer med rätt utbildning uppges vara de främsta orsakerna till rekryteringssvårigheterna. Högskoleutbildning eftersöks i högst utsträckning, men nästan tre fjärdedelar av techföretagen har mycket eller ganska svårt att rekrytera högskoleutbildade. Utbudet av högskoleutbildade är för lågt, i synnerhet när det gäller tekniska utbildningar med hög relevans för techjobben. Trots att antalet nybörjare ökar på IT-utbildningar, sker ökningen sakta och från en låg nivå. Det rapporterar UKÄ & Tillväxtverket (2022) i en ny rapport.
Antalet kvinnor som söker sig till IT-utbildningar är fortfarande lågt. Det är också färre kvinnor än män som arbetar i IT- och techbranscherna efter sin examen. Här har arbetsgivarna mycket att ta tag i. Bilden av techbranschen och techjobben behöver breddas och förtydligas för att locka ett bredare urval av arbetssökande. Arbetsgivarna måste också bli bättre på att förmedla att de representerar en attraktiv bransch med goda karriärmöjligheter och bra arbetsvillkor.
En annan utmaning som påverkar tillgången på IT-utbildade är den låga genomströmningen av utexaminerade. Bland studenter som påbörjar IT-utbildningar är det knappt 50 procent som tar examen. Rätt förkunskapskrav i kombination med stödinsatser under utbildningen är tänkbara insatser för att öka examensfrekvensen. Det krävs också mer undersökningar för att förstå skälen till avhoppen.
En annan viktig slutsats i UKÄ & Tillväxtverkets rapport är att högskoleutbildade inte ensamma kan stå för försörjningen av digital spetskompetens. Det kommer att krävas fler vägar in i techbranschen. Utbildningar behöver anpassas för olika målgrupper och deras syften – liksom resurstilldelningssystemet till högskolan och yrkeshögskolan. Samarbetet mellan akademi och näringsliv behöver också stärkas. Det säkerställer kvalitet och arbetslivsanknytning i utbildningarna, vilket kan bidra till färre avhopp och högre genomströmning.
Det finns också många privata utbildningar som alternativ till de offentliga. Dessa behöver i högre utsträckning värderas och erkännas på arbetsmarknaden. Om Sverige ska klara konkurrensen globalt krävs även regler och system som underlättar för arbetskraftsinvandring.
I Svenskt Näringslivs rekryteringsundersökning anger nästan hälften av företagen att konsekvenserna av kompetensbrist har lett till minskad försäljning samt till att företag får tacka nej till uppdrag. En lika stor andel uppger att bristen på kompetens har satt stopp för planerad expansion. Den kompetensbrist som hindrar techföretagen från att växa är därmed inte bara techsektorns utmaning – utan hela samhällets, då den riskerar att bromsa samhällelig tillväxt.
