Dämpad tillväxt i en orolig omvärld kräver satsningar på innovation och företagande
Det var en samlad finansminister som under tisdagen lämnade över regeringens ekonomiska vårproposition och vårändringsbudget till riksdagen som betonade att Sverige står stabilt i en orolig och något oförutsägbar omvärld. Vi är i en lågkonjunktur men återhämtningen i svensk ekonomi har börjat men osäkerheten i omvärlden är stor vilket bedöms tynga återhämtningen.
Läget på arbetsmarknaden har försvagats tydligt och sysselsättningsgraden har minskat. Arbetslösheten väntas fortsätta att stiga under 2025 till 8,6 procent och den förväntas bli fortsatt hög även 2026. Det handlar framför allt om att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden för unga. Inflationen har varit högre under inledningen av 2025 men väntas stabilisera sig nära inflationsmålet 2026. Vi ser också en kronförstärkning under våren.
Trots att konjunkturläget väntas förbättras framöver lever vi som sagt i osäkra tider. Snabba skiften i handelspolitik och säkerhetspolitik skapar nya risker. Det har varit turbulent på börserna i inledningen av 2025, drivet av tullar som slår direkt mot tillväxt och riskaptit och kan leda till högre inflation. Flera utmaningar återstår innan vi kan lägga lågkonjunkturen till handlingarna. Osäkerheten i omvärlden sätter mycket av tempot. Elisabeth Svantesson betonade dock att Sverige har bra finanser för att kunna användas i sämre tider.
I techbranschen råder det också vänteläge, där företagen varken ser tydlig tillväxt eller fortsatt nedgång. I dagens osäkra tider påverkas techbranschen av att investerare blir försiktigare och tillväxtförväntningarna justeras ned.
Det är en vårbudget som betonar att en konjunkturåterhämtning pågår men det går för långsamt och att ytterligare stimulans behövs i svensk ekonomi. Den huvudsakliga inriktningen är satsningar för att stimulera ekonomin, minska arbetslösheten och rusta försvaret.
Ett antal områden där regeringens vårproposition lämnar digitaliseringspolitiska avtryck som förtjänar att lyftas och där TechSverige har varit pådrivande.
Tunt med digitalisering i väntan på ny digitaliseringsstrategi
Vårändringsbudgeten innehåller inga nya satsningar kopplade till de två myndigheter som efter en framtida sammanslagning kommer utgöra Sveriges nya digitaliseringsmyndighet, Post- och telestyrelsen (PTS) och Myndigheten för digital förvaltning (Digg). En omdisponering på 1 miljon kronor görs inom PTS för att myndigheten ska kunna genomföra den nya dataförordningen med start i september 2025. Vårändringsbudgeten innehåller inte heller några justeringar baserat på den nya digitaliseringsstrategin som ska presenteras längre fram i vår och därmed kan förväntas få påverkan på budgeten i höst.
Förutsättningar för (rätt) kompetensutveckling är avgörande för fortsatt tillväxt
Vårändringsbudgeten innehåller nya medel till Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) för fler platser på korta kurser under 2025, vilket är bra. I övrigt saknas viktiga kompetenshöjande insatser vilket är något vi får hoppas åtgärdas i höstens budgetproposition. Det saknas nämligen inte förslag på bordet att plocka från. AI-kommissionen lyfter t.ex. i sin Färdplan för Sverige flera förslag, bland annat vikten av att öka AI-kunskapen hos hela befolkningen, kompetensutveckling för lärare för att möta den ständiga (teknik)utvecklingen, liksom det livslånga lärandet. För detta krävs incitament och förutsättningar. TechSverige har även tagit fram konkreta förslag för regeringen att ta vidare i den kommande budgeten, såsom till exempel att göra en särskild satsning på att integrera AI i befintliga och nya utbildningar, att rusta elever för den digitala framtiden, vilket inkluderar kontinuerlig kompetensutveckling för lärare och rektorer, och att införa ett riktat skatteavdrag för företags kompetenshöjande aktiviteter inom digitalisering, AI, informations- och cybersäkerhet.
Regeringen stärker cybersäkerheten – men brister i helhetsgreppet kvarstår
Regeringen lyfter fram hybridhoten där cyberhot ingår. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) tilldelas totalt 12 miljoner kronor för att stärka sitt hybridarbete. Nio av dessa 12 miljoner kronor går till MSB för att bidra till EU:s och Natos snabbinsatsteam genom stärkt samordning av insatser vid hybridaktiviteter. MPF får tre miljoner kronor för att bistå i arbetet med snabbinsatsteam för att kunna möta otillbörlig informationspåverkan och för att stärka Sveriges psykologiska försvar. Regeringen avsätter också 7 miljoner kronor till det nationella samordningscentret för forskning och innovation inom cybersäkerhet (NCC-SE) på MSB för förstärkt forskning och innovation. Satsning på forskning och innovation är välkomna steg i rätt riktning, men mer och andra slags åtgärder behövs för att få ordning på regeringens informationssäkerhetspolitik där otydlig ansvarsfördelning och överlappande regelverk fortfarande är problem.
Regeringen lyfter AI – men missar möjligheten till snabbare genomslag
I vårändringsbudgeten återfinns flera förslag för att driva på utvecklingen och användningen av AI där TechSverige och medlemsföretagen varit en pådrivande aktör. Statsministern lyfte dessa i en debattartikel i Dagens Industri den 14 april, där han bland annat nämnde ”regulatorisk sandlåda” hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), en AI-verkstad inom offentlig sektor, ett stärkt arbete mot desinformation samt investeringar i AI kopplade till försvaret. Potentialen med ökad produktivitet i offentlig sektor med hjälp av AI är stor. Därför är det positivt med en AI-verkstad men det är särdeles viktigt att näringslivets kompetens tas till vara i det arbetet och att de utpekade myndigheterna Försäkringskassan och Skatteverket inte börjar agera marknadsaktörer.
I AI-kommissionens färdplan nämns flera förslag för att komma igång direkt, bland annat att tillsätta en särskild grupp som börjar arbeta med AI-frågor. Med en ”AI-task force” kan vi snabbare få genomslag för åtgärderna som stärker AI i Sverige. Det kan till exempel handla om att ta bort regelutmaningarna eller höja kompetensen och främja svensk konkurrenskraft i den globala techkapplöpningen. Regeringen missar målet när man inte inser vikten av hastighet genom att inte ta sig an dessa förlag redan i vårändringsbudgeten.
Höjt bemyndigande för klimatomställning – välkommet men inte banbrytande
För att påskynda klimatomställningen föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en höjning av bemyndigandet för Klimatklivet till 6,5 miljarder kronor samt ett tillskott på 2,2 miljarder kronor till Industriklivet, som tas från Klimatklivet 2025. De menar att avsatta medel för året sannolikt inte kommer att gå åt på grund av att projekten som finansieras ofta är fleråriga och då vill man påskynda industrins omställning på detta sätt. Stödet till Industriklivet är tänkt att främja innovation i ny teknik som annars inte hade kommit till stånd. Välkommet såklart men inget direkt banbrytande.
Sammanfattningsvis är det en vårproposition som signalerar en försiktig ekonomisk återhämtning men pekar också på fortsatt hög arbetslöshet och global osäkerhet. Fokus ligger på att stimulera ekonomin, minska arbetslösheten och stärka försvaret. Inom techområdet görs vissa framsteg, bland annat inom AI och cybersäkerhet, där TechSverige har varit pådrivande. Samtidigt uteblir större satsningar på digitalisering och kompetensutveckling – områden som är avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft. Höstens budgetproposition bör fokuseras på att skapa goda förutsättningar för innovation, techföretagande och tillväxt för att stötta ekonomin, tackla de samhällsutmaningar vi står inför och stärka svensk konkurrenskraft.
Christina Ramm-Ericson, chefsekonom